Operationer av fetma ger långsiktigt resultat

Okej midjemått. Men så är det inte för alla, och när fetman överskrider en sjuklig gräns kan en operation av magsäcken ge resultat.

Med de två befintliga operationsmetoderna av sjuklig fetma som används i Finland får man ett gott resultat på lång sikt i uppföljningen på fem år, både vad gäller viktnedgången och associerade sjukdomar.
De banbrytande forskningsresultaten om jämförelsen av magsäckens sleeve-gastrektomi och bypassoperation rapporterades i den prestigefyllda publikationen JAMA (Journal of American Medical Association) den 16 januari, berättar ÅUCS i ett pressmeddelande.

Sjuklig fetma är en kronisk sjukdom och man kan utvärdera vårdresultaten genom att utgå från resultaten på lång sikt. Magsäckens sleeve-gastrektomi är en nyare åtgärd än bypassoperation av magsäcken. Det har inte tidigare funnits tillgängliga resultat på lång sikt om dessa forskningar där man jämför olika bariatriska operationsmetoder.

Övervikt är ett världsomfattande problem. I Finland lider fem procent av männen och sju procent av kvinnorna av svår (BMI över 35 kg/m2) eller sjuklig fetma (BMI över 40). I USA har i genomsnitt en tredjedel av befolkningen ett viktindex som överskrider definitionen på fetma och cirka 5–10 procent av befolkningen lider av sjuklig fetma.

Forskning visar att kirurgi är den mest effektiva vårdmetoden av sjuklig fetma och dess effekt har påvisats på kort sikt och på medellång sikt. I den färska forskningen jämfördes resultaten på lång sikt av två olika operationsmetoder.

– Vår hypotes är att resultaten på lång sikt av sleeveoperationen, vilken är en lite enklare åtgärd, skulle motsvara resultaten av bypassoperationen, berättar överläkaren i jourkirurgi Paulina Salminen vid ÅUCS.
Det är hon som leder Sleevepass-forskningen. I Sleevepass-undersökningen deltog allt som allt 240 patienter mellan mars 2008 och juni 2010.

– Viktnedgången var bättre i bypassoperationen men skillnaden var inte kliniskt betydande enligt de gränser vi satt upp på förhand, säger Paulina Salminen.

I båda operationerna var viktnedgången god och bestående i uppföljningen fem år senare. Efter sleeveoperationen gick patienterna ner 49 procent i vikt och efter bypassoperationen 57 procent. Det fanns inga skillnader angående diabetes eller förhöjda fettvärden mellan de två operationsmetoderna.
Vad gäller blodtryckssjukdomar var det en större andel patienter som genomgått bypassmetoden som kunde lämna bort sin medicinering, jämfört med de som genomgått sleevemetoden.
Livskvaliteten blev betydligt bättre än före operationen i båda grupperna och här fanns ingen skillnad mellan metoderna. Det fanns inte heller någon skillnad mellan metoderna vad gäller komplikationer under operationen.

I Finland är mängden bariatriska operationer i proportion till befolkningen bland de lägsta i västra Europa. Alla patienter som skulle ha nytta av en bariatrisk operation kommer inte heller till utvärdering av operationsbehovet.
Till exempel i Sverige görs två eller tre gånger fler bariatriska operationer än i Finland, i förhållande till populationen.
I Finland bör man också bli bättre på att uppmärksamma hälsorisken av fetman Man borde också skicka överviktiga patienter för utvärdering av operation med lägre tröskel än vad man gör idag. Vårdresultaten av de båda befintliga operationsmetoderna i vårt land är goda, sammanfattar överläkare Paulina Salminen.

Sleevepass-forskningen är en nationell randomiserad mångcenterforskning, i vilken man jämförde magsäckens sleeve-gastrektomi och bypassoperation i vården av sjuklig fetma.
I undersökningen deltog tre sjukhus i Finland: ÅUCS, Vasa centralsjukhus och HUCS. 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*