Oenig nämnd blev enig i fastighetsaffär i Kimitoön

Omstridd fastighet. Byggnaderna på Kalkholmen måste renoveras och det är inte kommunens uppgift att utveckla området, säger tekniska nämndens ordförande Helena Fabritius. Därför var anbudet på Eugeniahallen och strandremsan en bra sak. ÅU-foto

Beslutet att godkänna Pasi Tamminens och Marja-Leena Jukkas anbud på Eugeniahallen och en bit strand på Kalkholmen föregicks av en mångsidig diskussion i tekniska nämnden.

Det säger nämndens ordförande Helena Fabritius (SFP).

Hon vill trots allt inte gå in i detalj i diskussionen med motiveringen att nämndmedlemmarna måste kunna diskutera ärenden konfidentiellt.

Så mycket säger Fabritius att det fanns argument för och mot en försäljning. Fabritius säger att motargumenten var bekanta sedan tidigare och att nämnden i slutändan ställde sig enad bakom försäljningen.

Tamminen har ett brokigt förflutet som affärsman. Stadsfestivalen DBTL lämnade honom med skulder på uppemot 400 000 euro. Var det en del av diskussionen?
– Det nämndes eftersom det inte är någon hemlighet. Frågan är om det är ett argument mot en försäljning. Jag anser att ett företags ekonomi varken talar för eller mot en affär. Även om en köpare har skulder kan kommunen inte börja med att misstro honom. Det ser vi också i upphandlingsärenden. Vi är tvungna att välja det lägsta anbudet även om vi är medvetna om att företaget har skulder eller problem med likviditeten och att det kan bli problem längre fram.

Bevisligen var nämnden nöjda med Tamminens och Jukkas projektplan.
– Jag kan enbart tala för mig själv. För mig är en projektplan ett verktyg. Vad som händer sedan vet ingen. Om bara en del av projektplanen genomförs är det positivt för Kalkholmsudden.

Fastigheterna på Kalkholmen har varit till salu sedan 2009. Blir anbuden attraktivare ju längre de står osålda, speciellt om inga andra anbud ges?
– Vi vet att kommunen inte har råd att utveckla Kalkholmen. Enligt mig är det inte heller kommuns uppgift att göra det. Det är företagen som ska utveckla. Därför var anbudet positivt. Byggnaderna dras med en stor renoveringsskuld som måste åtgärdas. Därför var anbudet rimligt. Dessutom ska man komma ihåg att affären inte gäller hela udden, och sjösättningsrampen och mattvättningsstället fortsätter som förut. Det var främst sjösättningsrampen som oroade folk innan mötet, men köparna visade i anbudet att de förstår rampens betydelse.

Fabritius säger att hon efter mötet fått många positiva kommentarer om nämndens beslut.

LÄS OCKSÅ: Greger Lindholm ”100 procent säker” på att allt gick rätt till

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*