Nytt bröd på gammalt vis – Vuokko Nuorteva testar Västanfjärdskök där andra mathantverkare kanske också kan hyra in sig

Vuokko Nuorteva använder bara ekologiska råvaror, blandar i exempelvis sesamfrön, bär eller fikon för att variera smaken, och ger bröden egna namn. Foto: Monica Sandberg

Ett bröd som heter ”Sjömannens brud” och som är så gott att man kunde sätta i sig allt på en gång, var bakas ett sådant?

Jo, i köket i Västanfjärds ungdomsförenings Vårdkasen.

Åtminstone har några bröd bakats där, då Vuokko Nuorteva har testat Vårdkasens kök.

Tanken är att mathantverksprojektet KulTa kanske sedan avtalar med ungdomsföreningen om att mathantverkare kan hyra köket om de känner att de egna köken är för små.

– Mathantverket har säkert framtiden för sig, tror Nuorteva vars bröd har haft strykande åtgång.

Kajana byttes mot Dalsbruk

Bröden har under sommaren sålts i direktförsäljningskiosken vid Diana och Johan Kinos växthus i Dragsfjärd.

Nuorteva har bakat bröden i en röd liten stuga invid kiosken och fortsätter med det åtminstone så länge kiosken är öppen.

– Jag har alltid tyckt om att baka men jobbat inom sjukvården i min hemstad Kajana. Sedan – efter att jag hade blivit änka – tänkte jag vid pensioneringen flytta till Tammerfors där min dotter bor. Men så kom en sjöman och sade att nehej, nu åker vi lite längre söderut. Så nu bor jag i Dalsbruk och trivs väldigt bra, trots att jag inte kan svenska alls, säger hon.

Skulle starta bageri om hon vore yngre

Vuokko Nuorteva konstaterar att hon nu egentligen har börjat jobba på nytt, men bytt bransch.

– Om jag vore yngre så skulle jag alldeles säkert starta ett riktigt bageri, säger hon.

Hur många bröd kan du nu få färdiga per dygn?

– Kanske 20. Jag använder ljus surdegsrot, enligt en metod där brödet får tid på sig att jäsa. Hela tillverkningen kan ta tre dygn, alltså långtifrån den enda timme som industriella bagerier låter bröden jäsa. Inte att undra på att jäsningen fortsätter i magen på den som ätit brödet.

Gått kurs

Nuorteva blev bekant med ljus surdegsrot-metoden då hon på nätet letade recept.

– Då upptäckte jag vad Eliisa Kuusela hade skrivit om den här gamla men bortglömda metoden, och jag gick också en kurs som hon ordnade. Det är mycket som händer, näringsämnen frigörs på ett helt annat vis. Många av mina kunder har berömt smaken, och många har liksom Kuusela tidigare undvikit ljust bröd eftersom de helt enkelt inte har tålt det.

Nuorteva tillägger att det tog ett halvår innan hon fick sin degrot att fungera som hon ville. Det gäller att vara exakt – hela vägen från att man skapar degroten ända tills brödet gräddas.

Dekoren har Vuokko Nuorteva skurit med vass kniv innan brödet åkte in i ugnen. Foto: Monica Sandberg

 

 

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*