Ny forskning om följder av graviditetsdepression

Klarar stressade mammor av att tolka barnets ansiktsuttryck? ÅU-foto

Åbo universitets doktorand Eeva-Leena Kataja undersöker hur mammors stress- och depressionssymtom är relaterade till deras arbetsminnesfunktioner samt hur de klarar av att tolka bebisens ansiktsuttryck.

Kataja försöker även reda ut om sambanden är olika beroende på barnets kön.

Betydelsen av om symtomen hade börjat redan under graviditeten eller först efter födseln analyseras också.

De två första levnadsåren är avgörande

Barns hjärnutveckling börjar redan under graviditeten och utvecklingen är väldigt kraftig under barnets två första levnadsår.

Den tidiga utvecklingen utgör basen för barnets informationsbehandling och dess emotionella regleringssystem.

Senare ser man också avtryck i självregleringen, de sociala förmågorna och den mentala hälsan.

Forskning visar att föräldrarnas psykiska välmående korrelerar med barnets självreglering och utvecklingen av den mentala hälsan.

Både gener och miljö styr

En del av Katajas doktorsavhandling består av ungefär 4 000 familjers FinnBrain-födelsekohortundersökningar.

Materialet samlades mellan åren 2012–2016, under vilken tid 230 gravida kvinnor och senare 421 mamma-barn par deltog i undersökningen.

Mammans kognitiva aktiviteter undersöktes med hjälp av datorbaserade tester halvvägs in i graviditeten.

Barnets ansiktsuttryck undersöktes genom att beakta ögonrörelserna hos ett barnet vid åtta månaders ålder.

I FinnBrain-undersökningen utreddes det bland annat på vilket sätt mammans stressymtom under graviditeten kan styra barnets utveckling.

Det övergripande målet är att förstå hur ärftliga faktorer och tidiga miljöfaktorer tillsammans styr individens utveckling och hälsa i en senare ålder.

– Utgående från informationen vi har nu verkar det som att barnets utveckling styrs på lång sikt av såväl gener som av graviditetstiden och av barnets uppväxtmiljö under de första levnadsåren. Faktorerna påverkar också hurudana upplevelser barnet har senare i livet. Väldigt sällan är det bara graviditetstiden som har betydelse, meddelar Kataja i ett pressmeddelande.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*