Ny forskning: medvetandet slocknar inte helt och hållet vid nedsövning

Inte helt borta. Ny forskning vid Åbo universitet visar att hjärnan fortfarande kan vara vid medvetande när personer är nedsövda. ÅU-foto.

Forskare vid Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har gjort färska upptäckter.

När en person ges medicinskt nedsövningsmedel behöver inte medvetandet slockna helt och hållet.

Hjärnan kan fortfarande höra prat och försöka förstå ord, men personen varken förstår eller kommer ihåg dem medvetet efteråt.

I ett gemensamt forskningsprojekt i Åbo har man undersökt hur och till vilken grad människans medvetande reagerar under anestesi.

Hade drömlika upplevelser

Projektets forskare sövde ner friska patienter med olika narkosmedel och registrerade sedan förändringar i hjärnaktiviteten.

I den första delen av projektet användes antingen ämnet dexmedetomidin eller propofol och gavs i en sådan mängd att personerna nätt och jämnt förlorade reaktionsförmågan. Det här gjorde att de kunde väckas igen utan att justera medicineringen.

Så fort personerna vaknat frågade man dem om de upplevt någonting under nedsövningen.

– Nästan alla försökspersoner berättade att de upplevt händelser som påminde om drömmar, och några av dem blandades ihop med verkligheten, säger Antti Revonsuo, professor i psykologi och ledare för en av forskargrupperna i samarbetsprojektet.

Hjärnan kan förnimma ljud och ord

Forskarna spelade bland annat upp meningar på finska och otrevliga ljud medan försökspersonerna var nedsövda.

När de vaknade kom personerna inte omedelbart ihåg något av detta, men då ljuden spelades upp på nytt reagerade de snabbare på dem än om det varit fråga om helt nya ljud.

– Det här visar på att hjärnan behandlar ljud och ord också i nedsövt tillstånd, fast de inte lämnade kvar några minnen hos försökspersonerna, säger farmakologidocenten och anestesiläkaren Harry Scheinin, ledare för den andra forskargruppen.

Enligt Scheinin kan ett nedsövt tillstånd därmed påminna mer om normal sömn än man tidigare har trott.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*