Nu ska universitetens antagningar göras om – bort med tidskrävande inträdesprov
Åbo Akademi. ÅU-foto
Regeringen vill att universiteten slopar tidskrävande inträdesprov, och utbildningsministeriet vill helst att det ska gå snabbt.
I oktober ska universiteten presentera sina förslag på hur de har tänkt reformera urvalskriterierna för intagningarna nästa vår, år 2018.
Men Mats Lindfelt, direktör får Åbo Akademis forskning och utbildning, säger att reformen måste få ta tid och att intagningsproverna inte helt kommer att slopas redan nästa år.
– Vi talar kanske om år 2020 istället för 2018, säger Lindfelt.
Han påpekar att fast regeringen försöker påverka hur universitetet tar in nya studerande är universiteten autonoma och ansvarar själva för antagningarna.
Nästan inget ämne på ÅA kommer helt att slopa inträdesförhören redan nästa vår. Men ÅA och resten av universitetsvärlden går i riktning mot att studentbetyget får större betydelse i förhållande till inträdesprovet.
En nationell arbetsgrupp under ledning av Helsingfors Universitet håller just nu på att fundera ut hur poängsättningen mellan studentbetyget och inträdesprovet ska se ut.
Därför är mycket ännu ganska öppet för ÅA:s del. Akademin väntar på arbetsgruppens utlåtande för att ha en enhetlig linje med andra universitet.
Lindfelt berättar att ekonomerna samarbetar med andra ekonomiutbildningar i landet för att komma fram till gemensamma antagningskriterier.
Den snäva tidsramen som regeringen har ställt upp är också problematiskt med tanke på de som nu går i gymnasium och eventuellt ska söka in på universitet.
– Om man bara söker in på universitet med studentbetyget borde eleverna fått veta vilka spelregler som gäller redan när de börjar gymnasiet, konstaterar Lindfelt.
De professorer som ÅU ringt upp är alla tveksamma till att slopa inträdesprov till sina ämnen. Tuija Virtanen-Ulfhielm, professor i engelska språket och litteraturen, lyfter fram att det är många gymnasieelever som är bra på engelska och också skriver bra i studentexamen. Därför har ämnet ansett att det är behövligt att ha ett inträdesprov som lyfter fram sådant som inte tas upp i studentprovet.
– Engelska som akademiskt ämne handlar om mycket mer än bara goda språkkunskaper, säger Virtanen-Ulfhielm.
Hon tycker att det nuvarande systemet har fungerat bra och att ämnet redan nu tar ganska mycket hänsyn till studentexamensvitsorden i engelska och modersmål i antagningskriterierna.
De ämnen som har få sökande vill hålla kvar möjligheten att genom inträdesprovet och den förberedande litteraturen kontrollera att de som antas alls har kapacitet att klara studierna. Fysik är ett sådant ämne. Professor Markus Lindberg konstaterar att om det fanns ett högt söktryck till ämnet skulle det inte vara något problem att bara välja studerande utgående från studentbetyget.
Ämnet vill lämna dörren öppen också för dem som inte har läst långmatematik eller skrivit fysik i studentprovet.
– Då måste vi ha ett prov som testar vem som skulle klara av studierna, förklarar Lindberg.
Han är rädd att särskilt pojkar som har slarvat i gymnasiet inte skulle få en andra chans att visa vad de går för.
Flera professorer lyfter fram att inträdesprovet också är ett sätt att presentera ämnet för de sökande.
Musikvetenskap hör till de ämnena.
– Provet och den förberedande litteraturen ger en uppfattning om ämnet och mäter den sökandes motivation, säger professorn Johannes Brusila.
Pirkko Rautakoski, professor i logopedi, är inne på samma spår gällande att testa den sökandes motivation för att studera ämnet.
– Jag förstår att det kan kännas tungt att börja läsa för nya prov genast efter studentproven, men det visar också motivationen för ämnet.
Logopedi är ett av de ämnen vid ÅA som det är svårast att komma in på och som också har mycket förhandslitteratur – just den sortens tidskrävande inträdesprov som regeringen vill bli av med.
Hur inträdesprovet till logopedi kommer att se ut nästa vår är ännu öppet. Rautakoski berättar att ett alternativ som har diskuterats är om de skulle behålla det skriftliga provet, men så att den sökande får materialet under provet. Intervjudelen kommer de med säkerhet att hålla kvar.
Också psykologi och pedagogik har haft inträdesintervjuer och det kommer de att fortsätta med också i framöver.
Åbo universitet slopar inträdesprov
Åbo Universitet (TY) ska gå in för att nästan helt slopa inträdesproven, i alla fall i den form de är nu, och följa utbildningsministeriets linje att göra antagningsurvalet huvudsakligen utgående från studentbetyget.
Rektor Kalervo Väänänen tycker att det är bra att det äntligen blir en förändring för att få bort de omständliga urvalsproven och sänka åldern då folk börjar studera.
– Nu är åldern för de som börjar studera i medeltal 23 i hela landet, vilket är alldeles för högt, säger Väänänen.
De utbildningar vid TY som inte helt slopar inträdesprov kommer att ändra dem så att de slopar förberedande litteratur som tar mycket tid i anspråk.
På TY, som på andra universitet, är det främst juridik, ekonomi och medicin som har haft tidskrävande litteratur till inträdesprovet. Psykologi har också haft många sökande, vilket sätter press på de sökande att lägga mycket tid på att läsa inför provet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.