Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket: ”Trots sitt allvarliga budskap, innehåller hashtaggarna språklig kreativitet och glädje”

Förhoppningsvis ska #metoo-kampanjernas kärnbudskap om nolltolerans mot övergrepp få full genomslagskraft. (VBL 29.11.2017)

Kampanjen #dammenbrister vill belysa sexuella övertramp som sker i finlandssvenska sammanhang för att få slut på dem. (HBL 29.12.2017)

Det här är två exempel på meningar som har förekommit i nyhetstexter den senaste tiden. Tecknet #, som kallas hashtagg, har tagit sällsynt mycket plats. Det används främst på sociala medier, i synnerhet Twitter och Instagram, för att markera nyckelord och på så vis göra inlägg sökbara för andra som är intresserade av samma ämne. Som verb förekommer ordet hashtagga.

Kampanjen #metoo fick sin start i oktober. Skådespelaren Alyssa Milano bad alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet på Twitter med hashtaggen #metoo. Uppmaningen blev snabbt viral och kampanjen fick ett enormt genomslag, både på sociala medier och utanför.

Medierna uppmärksammade uppropet och hashtaggen #metoo blev en vanlig syn i nyhetstexter. Stavningen har varit aningen brokig. Till exempel varianterna #MeToo, #Metoo, #Me Too, Metoo, Me Too har förekommit.

Språkvården rekommenderar att namn på upprop som me too skrivs med gemener, det vill säga små bokstäver. Hashtaggstecknet är frivilligt när man nämner uppropen utanför sociala medier. Utan hashtaggen kan man också särskriva me too. Men många journalister har valt att inte bara skriva me too eller dammen brister, utan har velat markera namnet med tecknet # framför.

Efter #metoo-uppropet hakade många på, särskilt i Sverige. Skådespelarnas upprop fick namnet #tystnadtagning, sångarnas upprop #visjungerut, juristernas #medvilkenrätt, rid- och travsportens #visparkarbakut och svenska försvarets #givaktochbitihop. Den 29 november trädde kvinnor i Svenskfinland fram. Berättelserna samlades under hashtaggen #dammenbrister. Det här är några exempel. Uppropen och hashtaggarna blir förmodligen flera.

Trots sitt allvarliga budskap, innehåller hashtaggarna språklig kreativitet och glädje. Kvinnor har skapat hashtaggar som vittnar om att det handlar om övergrepp samtidigt som taggarna effektivt beskriver vilken bransch det gäller. Namnen är slagkraftiga och språkligt träffsäkra.

I talat språk saknas hashtaggen, där pratar vi bara om “me too”, inte “hashtagg me too”. Därför är det intressant att se att vi gärna i skrift tar med hashtaggstecknet. Kommer det i framtiden att vara vanligt med hashtaggar i skrivet språk? Kommer #digitala #nyhetstexter att innehålla #hashtaggar på samma sätt som #texter på #socialamedier i dag? Som jag skrev i min förra språkkolumn – vi är aldrig språkligt fullärda. Språket utvecklas hela tiden.

Charlotta Svenskberg
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk Presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*