Förflytta dig till innehållet

”Nostalgi är farligt”, säger bassängutredare

Sommartid. Sötvattenbassängen i Pargas. ÅU-foto.

Ålö naturvårdsförening ordnar i dag lördag ett diskussionstillfälle i Dalaskog i Pargas, där man presenterar och diskuterar ett färskt utlåtande om skötseln och framtiden för Pargas sötvattenbassäng.

På naturvårdsföreningens uppdrag har FD, biolog Riggert Munsterhjelm gett ett utlåtande, där han presenterar fyra olika alternativ för skötseln och framtiden för bassängen. Under tillfället kommenteras hans utlåtande av fiskeriskolans rektor emeritus Kari Penttinen samt Pargas stads miljövårdschef Sture Österman.

– Jag har enbart gjort utlåtandet som alltså inte baserar sig på någon ny forskning, utan fakta som redan tagits fram. Utlåtandet baserar sig uttryckligen på min sakkunskap inom området och jag har ingen som helst personlig agenda i ärendet och kommer inte heller att desto mer försvara mitt utlåtande, säger Munsterhjelm.

Han kategoriserar två av sina alternativ som tänkbara medan två är förkastliga. Det första alternativet i utlåtandet är att man inte gör någonting alls åt bassängen.

– Det leder i förlängningen till att vattendraget kraschar ekologiskt med övergödning, syrebrist och de övriga problem som finns, säger Munsterhjelm.

Det andra alternativet är att man vidtar åtgärder, men behåller bassängen som sötvattenbassäng.

– Det är det här alternativet jag tror är det mest realistiska och anser rekommendabelt.

Det tredje alternativet som Munsterhjelm tagit fram är att man öppnar bassängen utan att vidta åtgärder. Det alternativet är enligt honom helt förkastligt, eftersom det skulle leda till att de problem som i dag finns i bassängen flyttas ut till omgivande vatten.

– Jag kritiserar starkt i mitt utlåtande människans förenklade sätt att se på dessa saker. Man tror att man med ett enkelt ingrepp, som i detta fall att öppna bassängen, återställer omgivningen till det som den en gång varit. Delvis ligger egoistiska målsättningar bakom, man är beredd att offra hela ekologin i ett större område enbart för egen vinning, konstaterar Munsterhjelm och håller med om att nostalgi kan vara farligt.

Det fjärde alternativet och det andra han anser tänkbart, men inte lika realistiskt, är att man öppnar bassängen och vidtar kraftiga åtgärder för att motverka de negativa följderna.

– I det fallet handlar det om ett stort projekt som jag personligen ur en biologs synvinkel skulle vara intresserad av att se. Samtidigt är det ett svårt alternativ att förverkliga och det kan misslyckas. Det är ett mångårigt projekt och blir dyrt. Dessutom leder det till att området krymper i och med vattenytan sjunker, säger Munsterhjelm.

Han påpekar att många inte nödvändigtvis ens tänker på att det som de upplevt i sin barndom inte kan återställas. Naturen förändras på naturlig väg, landhöjning och naturlig igenväxning måste också beaktas.

– Jag vill påpeka att jag inte gör någon rekommendation, men önskar all lycka till oberoende av hur man beslutar sig för att gå vidare i frågan, avslutar Munsterhjelm.

ÅU återkommer med flera röster i frågan i början av nästa vecka.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter