Nej till vårdreformen – förbättra det som redan finns

Finlands social- och hälsovård anses i global jämförelse vara bra. Kanske en av de bästa i världen.

Men bra system kan förbättras utan en totalreform. Här ett exempel på missförhållanden som dagens system bör rätta till.

En patient med kroniskt mentala problem insjuknar för tredje gången på tre år. Anhöriga anhåller om avdelningsvård. Men trots att ledande psykiater och avdelningsläkare är inne på samma linje tillåter det byråkratiska systemet inte att de skriver remiss till avdelningen åt sin egen välbekanta patient. Detta trots att det mentala måendet är påtagligt kritiskt. Det måste göras av en allmänpraktiserande läkare på hälsocentralen invid!

Remissen skrivs ut, men måste sen skickas till ÅUCS för beslut. Instanserna lyder båda under ÅUCS, men med olika datasystem kan de inte kommunicera med varandra elektroniskt.

Under tiden blir klienten sjukare. Först en vecka senare får endast patienten (!) per telefon meddelandet att vårdplats reserverats. Men hen tackar nej. I sitt mentala tillstånd är hen livrädd för avdelningsvård, vilket alla inblandade vet.

Trots det kritiska tillståndet ger systemet (integritetsskyddet?) hen laglig rätt att neka vård, oberoende vad vårdpersonal och anhöriga anser. Tidigare har anhöriga med övertalning lyckats få hens medgivande till avdelningsvård, med goda resultat. Den här gången får anhöriga informationen för sent. Vården uteblir. Systemets byråkrati får tragiska följder.

Dylika brister kan åtgärdas. Skavanker i rådande vårdsystem kräver inte en dyr totalreform. Detaljförbättringar räcker.

Risken är stor att den nya fina vårdreformen medför många nya skavanker som sen tar årtionden att reparera.

Med patienternas hälsa och liv som pant.

Folke Pahlman
Pargas

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*