Muddermassa kan bli ny hamn – ”Vi utreder att sluta dumpa leran i havet”

Åbo hamns vd Christian Ramberg konstaterar att det är fyra gånger dyrare att sätta muddermassor på land, men att det kan vara värt det om lermassorna kommer till nytta. Foto: Emma Strömberg

Miljökonsekvenserna för att dumpa sediment från muddring i havet har debatterats livligt den senaste tiden. I en insändare i onsdagens ÅU kritiserar Martti Kaurimo Åbo stad och dess bolag för att vilja dumpa stora mängder muddringssediment i fjärden Erstan.

Åbo hamn Ab är ett av Åbo stads koncernbolag. De måste muddra farleden in till hamnen med jämna mellanrum. Hamnens vd Christian Ramberg upplever att Åbo hamn har fått ta oskäligt stor del av kritiken mot att dumpa muddringslera i Erstan.

– Många aktörer är inblandade. Den mängd som vi dumpat i havet förra gången vi muddrade farleden år 2014 är inte ens en tiondel av de totala kubikmetrarna.

Men dumpning i Erstan kan inom en snar framtid vara ett minne blott för hamnens del.
– Opinionen är nu starkt mot att dumpa muddermassor i havet. Därför utreder vi för tillfället alternativ för att lägga leran på land istället.

Vill inte bli syndabockar

Åbo hamn har på begäran av regionförvaltningsverket gjort en utredning om en lämplig plats på Erstan där de och andra aktörer i Åboregionen kunde lägga sammanlagt en miljon kubikmeter muddringslera under de kommande tio åren.

Det nuvarande tillståndet att dumpa muddringssediment i Erstan går ut nästa år, men hamnen är nu tveksam till att lämna in en ny ansökan.

– Om det är vi som lämnar in tillståndsansökan om att sätta muddermassor i Erstan är det vi som får all kritik fastän det gäller många andra aktörer också, säger Ramberg.

Andra som behöver muddra i Åboregionen är bland annat Nådendals hamn, varvet Meyer Turku och försvaret. Det finns också många stugägare som ansöker om att få dumpa leran i havet.

En fullmäktigemotion mot att dumpa muddermassor i Erstan är under behandling i Åbo fullmäktige. I svaret som Åbo hamn har under arbete kommer de att skriva att de kan tänka sig att i fortsättningen lägga leran på land.

Ny hamn av leran

Ett alternativ som Åbo hamn lutar mot är att dämma upp och göra nya hamnområden av muddringssediment. Det finns två alternativa platser. Det ena är Resoviken vid Neste oljeraffinaderi och det andra är att utvidga Pansio hamn.

Både fraktfartyg och stora kryssningsfartyg ska ta sig genom Bockholmssund till Åbo hamn och då behöver farleden muddras med jämna mellanrum. Foto: Emma Strömberg

I landskapsplanen finns en reservation för en framtida hamn i Resoviken. Detta område kunde eventuellt utnyttjas. Men för Åbo hamns del är en utvidgning av hamnen i Pansio en vettigare lösning. Den hamnen hör till samma bolag och de har redan börjat utvidga Pansio med muddringslera som de muddrade från Aura å inför Tall Ships Regatta år 2011.

Det är 4-5 gånger dyrare att placera leran på land än att dumpa massan i havet. Vart fjärde år måste Åbo hamn muddra Bockholms sund där farleden går eftersom det rinner ut sediment från Aura å vilket gör sundet grundare. Det kostar ungefär en miljon att muddra och dumpa leran i havet och fyra miljoner om massan används för att skapa nytt landområde.

– Men om vi använder muddermassan till att bygga nya hamnområden kan det vara ekonomiskt sett värt det.

Men det gäller främst för hamnen i Pansio, att från noll bygga upp en ny hamn i Reso har bolaget inte resurser till.

”Farleden kan inte vara grundare”

Det nuvarande tillståndet att släppa sediment i Erstan är i kraft ännu nästa vårvinter. Ramberg säger att hamnen i och med den uppflammade debatten har ett dilemma gällande mindre muddringar som borde göras under hösten. Det handlar bland annat om att byta sjömärken till fasta bojar och att muddra på vissa håll i hamnen där det har blivit grundare.

– Just nu finns ingen färdig plats på land dit vi kan sätta muddermassorna. Vi har lagt allt på is och tar nytt beslut i höst om vi ska göra som tidigare medan det gamla tillståndet ännu är i kraft, eller ta risken att vänta med de här åtgärderna.

I Turun Sanomat (16.8) uttalar sig Åbo hamns före detta tekniska chef Matti J. Niemi om att farleden, som nu är 10 meter djup, kunde vara en meter grundare. Då skulle man behöva muddra mera sällan. Men den idén köper Ramberg inte.

– Jag skulle inte vilja köra med ett dyrt stort fartyg med bara en meter vatten under kölen. Dessutom blir kryssningsfartygen bara större och djupare. Sundet kan också bli mera strömt om det blir grundare. Det är en säkerhetsfråga, betonar Ramberg.

2 Kommentarer

  1. Det är DYRARE att dumpa lermassorna i sjön jämfört på land för att fylla ut. Visst kostar det MER att sätta leran någonstans på land NU, men med tiden så är det en billig investering och en renare miljö. Det är kortsiktigt tänkt med att välja det ”billigare” alternativet som blir dyrt i längden på ett eller annat vis.

  2. Det är med glädje man läser intervjun med Åbo Hamns vd C. Ramberg. Allmänhetens påtryckning och exemplariska inlägg av privatpersoner som Martti Kaurimo tycks ha effekt. Hoppas leran används till något annat på land och inte bara dumpas i Erstan. Detta får inte
    bara vara en ekonomisk resultatfråga, utan en investering i miljön på längre sikt.
    Hoppas även de privatpersoner som vill muddra tar sig en fundera på samma gång, som Ramberg hänvisar tll. Speciellt om samma personer klagar över att vattnen blivit grumliga i sina egna stränder.
    TA

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*