Tennis: Medaljrikt år för ÅLK:s juniorer

Framgångsrika. Här en del av de ÅLK-juniorer som tagit medalj i årets FM-tävlingar och Junior GP. Från vänster Oliver Byskata, Axel Eriksson, Rufus Nurminen, Eemeli Liukko, Tuomas Rikkonen, Ville Nygård (Årets klubbtränare i Finland), Ukko Ruohomeri (längst fram), Leo Stenlund (skymd), Asta Miettinen, Lotta Nurminen, Sade Scharlin, Fanny Törn, Oona Järvinen och Liisa Vehviläinen. Byskata och Scharlin tog FM-guld både i singel och dubbel, i klasserna under 12 år. På bilden saknas bland annat Iiro Vasa som lyckades med samma bedrift i klassen under 16 år. Foto: Jean Lindén

Ville Nygård, chefstränare i Åbo Lawn-Tennis Klubb (ÅLK), är årets klubbtränare i landet.

Det är inte första gången Nygård får utmärkelsen av det nationella tennisförbundet. Senast fick han den 2014.

Nygård är snabb att dela med sig av äran.

– Vi råkar ha en massa duktiga juniorer som åtminstone delvis varit på mitt ansvar.

Du säger ”råkar”, men det är väl inte bara en slump?

– Nej, klart det ligger ett långsiktigt arbete bakom det. Vi har duktiga tränare och en sammansvetsad tränarkår. Vi har roligt på jobbet och jag tror att den allmänna stämningen smittar av sig på spelarna. Och det är de, våra många fina ungdomar, som gör det stora jobbet, säger Nygård.

Finns det en speciell ÅLK-anda?

– Jo! Den personifieras i våra äldsta tränare, Johan Skogman och Henrik Sairio. Det finns liksom en långvarighet och klubbtrohet, och en filosofi där tränarna jobbar nära spelarna. Vi sitter inte på några höga hästar.

När det gäller de yttre omständigheterna är de väldigt fina, med klubbens egen hall i S:t Karins, säger Nygård. Samtidigt kunde de ha användning för ännu fler planer.

– Vi försöker optimera resurserna bland annat genom att utnyttja hallen också på obekväma tider. Vi har lyckats ganska bra med det.

Märks Jarkko Nieminen-effekten fortfarande i intresset för tennis, och hur är det med Henri Kontinens och Emil Ruusuvuoris framgångar?

– Jo, det viktiga med Jarkko var att han visade att man kan komma från Finland och bli bra. Våra allra yngsta juniorer vet kanske inte längre vem Nieminen är. Men Kontinen och nu Ruusuvuori, som är topp-10 på juniorsidan, understryker att det går att bli bra.

– Det är mycket lättare för oss när vi kan rida på den vågen. Tennisförbundet har varit bra på att använda framgångarna, och vi har en bra drajv.

För barn i, säg, 5–6-årsåldern som är nyfikna på tennis rekommenderar Nygård att man börjar bolla med någon i familjen. Sedan kan man söka sig till en klubb, och där börja träna och småningom spela turneringar.

– Man blir lätt frälst och vill stå och bolla mot garagedörren – eller vardagsrumsfönstret! De unga får gärna spela hur mycket som helst, och vi har sett till att barnen känner att det här är deras hall. Det är en stor sak att få dem att spela på egen hand. 25 procent kan vara ledd träning, resten får gärna vara egen träning, skolgymnastiken, att bolla med kompisar och så vidare. Du vet, spontana lekar där man fantiserar att man är en toppspelare.

Ville Nygård rekommenderar också att man som junior sysslar med någon annan bollsport vid sidan av tennisen.

– Det försnabbar utvecklingsprocessen, man får så mycket gratis. Och den som kommer in rätt i tennisen hålls med länge. Det är så förbaskat roligt. Men det kräver att man spelar tillräckligt mycket.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*