Ligasystemet måste förändras –  men inte på det här sättet

I dag avgörs de sista öppna frågorna i årets herrliga, men i fotbollskretsarna har man redan en tid blickat framåt mot nästa säsong.

Årets ligasäsong har nämligen varit väldigt slätstruken. Trots RoPS vårrusch stod det ­­– liksom i fjol – tidigt klart att ingen kan hota HJK. Därför har andra frågor hamnat i blickfånget: de låga publiksiffrorna, det täta matchprogrammet och ligasystemet.

Här om veckan avslöjade Ilta-Sanomat att en arbetsgrupp utreder möjligheten att införa slutserier i ligasystemet. Ligan skulle delas in i två grupper till hösten – en övre finalserie och en nedre – allt för att få högre insatser i matcherna. Samtidigt skulle antalet matcher minska.

En av medlemmarna i arbetsgruppen som förbereder förändringen är Vesa Mäki, Inters sportchef. Han bekräftar för IS att slutseriesystemet är ett av minst fyra alternativ som utreds. Alternativen ska presenteras till ligans styrelse, som fattar beslut under hösten. Förändringarna kan komma att träda i kraft redan till säsongen 2019.

Förslaget är dock helt verklighetsfrånvänt, om tanken är att höja intresset. Orsakerna är flera: för att det ska finnas något för lagen i den nedre serien att spela om skulle vinnaren där ha chansen att ta en plats i Europa League. Det skulle skapa en situation där det lönar sig att förlora matcher, eftersom det är bättre att vinna den nedre slutspelsserien än att sluta sist i den övre.

Tidigare under hösten kom nyheten om att PS Kemis ekonomiproblem försätter hela klubbens framtid är i vågskålen.

Hur hjälps de svaga av att de stora klubbarna gör upp sinsemellan innan säsongen är färdigspelad? Och vad blir de effekterna av att den redan överlägset största klubben HJK får spela slutet av säsongen mot bara toppmotstånd?

Slutseriesystem har testats förr i Finland, säsongerna 1999 och 2002. Det kan vara en tillfällighet, men båda säsongerna sjönk publikmedeltalet under 2 000. Så lågt har det aldrig varit efter det. Några klara bevis för att slutserier ökar intresset är alltså svåra att hitta.

Veikkausliiga gör ändå rätt i att förnya sig. I dagläget är matchtakten för hög och matchtiderna för oregelbundna. Publiksiffrorna dalar för fjärde året i rad, och bortsett från nykomlingarna har alla lag utom RoPS och KuPS tappat i publik jämfört med i fjol.

Ett till problem är att lagen spelar tre matcher mot varandra. Det skapar dels en obalans mellan klubbarna då vissa har två bortamatcher mot HJK och andra bara en, dels inflation i antalet derbymatcher vilket förtar den exklusivitet som ett Åbo- och Helsingforsderby ska ha.

Veikkausliiga har förändrats i flera etapper, senast 2011 då man övergick till det nuvarande trematchsystemet med 12 lag. En ny reform är på väg, och det är sannerligen inget lätt jobb att få den finska ligan att blomstra som ligorna i Sverige, Norge eller Danmark.

Som åskådare kan man bara hoppas att Veikkausliiga-styrelsen tänker långsiktigt och inte går inför en lösning som i praktiken reducerar ligasäsongen till en sexlagsplayoff där de största klubbarna får en allt större del av kakan.

Men slutspelsalternativet är som sagt ett av flera. Kanske är det vinnande alternativet en återgång till det som rådde för tio år sedan (då Åboderbyt lockade fullt hus och publiksnittet i ligan var 150 procent högre än nu): en liga på 14 lag som möts två gånger om säsongen.

LÄS OCKSÅ:

Sista chansen för TPS – måste vinna mot mästarna HJK

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*