Ledaren: Kräv fuktfria byggen

Hur många har inte sett byggarbetsplatser där isoleringsmaterial tillåtits ligga oskyddat mot vind och vatten? När isoleringsskivorna sedan monterats på ytterväggarna, fortsätter vädrens krafter att piska dem, ibland i veckor.
Den som frågar får svaret att moderna isoleringsmaterial är ickeorganiska, så det har ingen betydelse om de blir våta då hus byggs. Men det är svårt att tro, då både isoleringsmaterial och betongkonstruktioner är porösa och erbjuder miljoner små kärl för allt det organiska material som vind och vatten transporterar.
Väl inpackat i det nya huset kan detta organiska material sedan starta helt nytt liv, i lämpligt skyddad miljö.

Finlandssvenska medier rapporterar regelbundet om dylika fall. För ett knappt år sedan upprördes Ekenäsbor av oskyddad värmeisolering på väggarna till det som skulle bli ett psykiatricentrum i anslutning till Raseborgs sjukhus.
Staden gjorde en reklamation och entreprenören beslutade skydda bygget under vintern, trots att problemet beskrevs om rent ”estetiskt”. Detta trots att isoleringsskivorna på väggen inte ens skyddats med tejpningar på det sätt som förutsätts av tillverkarens instruktioner.
Det så kallade Psyke-huset ska överlåtas till Raseborgs stad ännu i år. Förhoppningsvis blir det inte överraskningar på sikt.
I Lovisa blev det sådana.

För några år sedan var det Lovisaborna som upprördes av samma sak som Ekenäsborna: dyblöta och sönderblåsta isoleringsskivor på väggarna. I det här fallet handlade det om ett nybygge i anslutning till stadens finska skolcenter.
För en månad sedan rapporterade tidningen Östnyland om problem med inomhusluft i den gamla delen av skolfastigheten. Senare medgav staden i ett pressmeddelande att somliga anställda också i den nya delen uppvisat symtom. Enligt stadens egna undersökningar borde allt ändå ha varit torrt då skolan var klar.
För en lekman är det svårt att förstå vad det kan finns för magiska processer som ska trolla bort de vattenmassor som tillåts tränga in i nybyggen. Vad baserar sig tron på materialens förträfflighet på?

De överlägset flesta byggföretag gör såklart ett bra jobb. De som levererar fuskbyggen åstadkommer ändå betydande bekymmer, det som bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) beskriver som ”betydande följder för både samhället och nationalekonomin”. Det handlar om allvarliga hälsoproblem och utgifter på flera miljarder varje år. Hur har vi råd att bygga på sätt som blir så dyra, hur man än mäter följderna, i euro eller livskvalitet?
Och när fukten inte kommer utifrån, skapas problem med byggtekniska missar, som då det för några år sedan upptäcktes betydande fuktskador i alla 24 bostäder i en radhusfastighet i Westpark i Åbo. Husen var då bara två år gamla.
På pluskontot för byggbranschens del kan noteras att fastighets- och byggbranschens företag i våras förband sig till att utveckla bättre metoder för att få bättre koll på fukt både i byggskedet och då fastigheten är klar.
Överenskommelsen undertecknades också av Miljöministeriet, föreningen för bygginspektörer RTY, branschorganisationen Byggindustrin RT, konsultbranschens organisation Skol, fastighetsbranschens och byggentreprenörernas Rakli och byggkvalitetsfrämjandets organisation Rala.
Det här skedde inte en dag för tidigt.
Den nya modellen för hur man ska arbeta utgår från att en fukthanteringsutredning görs för alla byggprojekt, både nybyggen och kompletterande byggen.
Med tanke på det finländska klimatet är det rentav obegripligt att det här tydligen inte varit kutym redan tidigare.

Vi kan upprepa frågan: Vad baserar sig tron på materialens förträfflighet på? Kanske allt bara handlat om att ingen krävt bättre processer.
”Hela branschen har hajat till och insett hur viktigt det är att kontrollera fukten.”
Det sade överingenjör Katja Outinen från Miljöministeriet i en intervju för Helsingin Sanomat (31.10).
De senaste åren har inneburit en kraftig tillväxt för de företag som hyr väderskydd.

Flera företag har också insett att det lönar sig att skydda bättre: antalet olyckor minskar samtidigt som arbetet blir effektivare och kvaliteten rimligtvis bättre.
Nästa år träder en ny förordning i kraft. Krav på fukthantering har funnits också tidigare, men nu preciseras de.
I slutändan avgörs ändå mycket av hur beställarsidan agerar: Kommer de att skärpa kraven för hur entreprenörerna förväntas skydda mot väder och vind?
Det här, om något, är högaktuellt i snabbväxande Åbo. Det behövs ingen kristallkula för att inse att det som investeras i bättre fukthantering i byggskedet snabbt betalar igen sig.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*