LEDAREN: Behåll inträdesproven

Efter fem år ska studentproven se helt annorlunda ut. Modersmålet ska klaras av på en dag, inte två, och studentproven blir kortare, fyra timmar i stället för sex.
Den som underkänns i något ämne ska i framtiden ha tre chanser till omprov, not nuvarande två.
Antalet möjliga omprov, i det fall man godkänts, höjs från ett till två.

Det här låter inte illa. Sex timmar är en väldigt lång tid för ett studentprov, som inte ska vara ett utmattningstest. Syftet är att minska stress, uppger arbetsgruppen som presenterade reformförslaget till reform i våras
Ett lite annorlunda studentprov, anpassat för fyra timmar, ger sannolikt en mer rättvis bild av den ungas kunskaper. Fler möjligheter till omprov låter också klokt.
Ett sidospår är att också en yrkesexamen kanske ska kunna ge en direktbiljett till en högskola.

Arbetsgruppens förslag om prov i muntliga språkkunskaper är också välkommet. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har rätt då hon lyfter fram betydelsen av sociala färdigheter och interaktion.
Muntliga prov är ett naturligt utvecklingssteg, säger hon.

De förnyade studentproven ska tas i bruk 2022, enligt planerna. Först ska allt ändå digitaliseras.

Målet med förnyelsen är att stärka studentexamen som gymnasiets slutexamen. Innehållet förändras också då det gäller hur man väljer sina ämnen. Målet är att sporra till mångsidiga studier i korta språk och realämnen, enligt arbetsgruppen.

Så långt är allt gott.
Det som får ögonbrynen att höjas är målet att högskolor på sikt ska slopa sina inträdesprov. I stället ska de utgå enbart från hur de unga presterat i studentproven – eller i yrkesexamen.
”Främja utnyttjandet av studentexamen i högskolornas studerandeantagningar”, som arbetsgruppen formulerar sig.
Främja det ena, avskaffa de andra.

Men Hur går det med exempelvis med ala dem som har svårt med det muntliga? Muntliga prov är ett bra tillskottt i studentexamen men får inte bli ett hinder för alla blyga, skygga och tillbakadragna unga som har alla andra förutsättningar att bli framgångsrika banbrytare som bidrar till samhället på många sätt. För den här gruppen är det viktigt att det fortsättningsvis finns inträdesprov.
Man kan inte tvinga folk till interaktion och tro att de blir bättre av det. Försynta och anspråkslösa ska ha samma chanser som andra att komma vidare och uppåt.
”Enbart studentbetygen ger inte en realistisk bild av den sökande som helhet”, skriver Alexandra Saarinen, ordförande för Liberala studerande LSK, i ett gemensamt pressmeddelande med Svensk Ungdom.
Det är lätt att instämma.
De unga som vaknar sent får inte heller slås ut. De som slarvat med läxläsning måste i fortsättningen ges möjlighet att via ett inträdesprov visa sin lämplighet till en universitetsutbildning, anser SU-ordföranden Christoffer Ingo.

LSK och SU utdömer sden optimistiska teorin om att reformen skulle leda till ett mer jämlikt utgångsläge för alla, då efterfrågan på förberedande kurser skulle gå upp i rök. Alla skulle ha samma utgångsläge då det gäller chanserna att komma in vid en högskola, tror man vid ministeriet.
Det är ändå naivt tänkt. Om så kallade prepkurser försvinner, kan föräldrar istället välja att köpa privat stödundervisning för sina barn, Det är i praktiken det samma som en förberedande kurs, men inför studentexamen. Om det finns efterfrågan, finns det en marknad.

Undervisnings- och kulturministeriets strävan att universiteten slopar inträdesproven innebär ett intrång på högskolornas suveränitet, skriver Henrik Othman i sin ledare i Österbottens Tidning.
”Reformera inträdesproven, avskaffa dem inte”, skriver han.
Othman varnar också för risken att missa ”formtoppen”, också om det blir fler chanser till omprov.

Inträdesproven till högskolor är utan tvekan dyra att ordna. Då Undervisnings- och kulturministeriet helt vill slopa dem, nonchalerar man ändå den utveckling som redan skett.
De flesta högskolor har förenklat och moderniserat sina antagningsprocesser. Många tar redan nu in unga på basis av hur de presterat i studentexamen.
Förnyelsen av studentproven låter bra, men det är svårt att se vad det är som Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp försöker åtgärda med slopade inträdesprov. Det finns helt enkelt inte ett problem som måste lösas. Vid högskolorna vet de väl själva bäst vad de har råd med?

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*