Ledare: Mycket mer än glyfosat

Nästa vecka borde vi få veta hur det ska gå med växtgiftet glyfosat i EU. Blir det fem eller sju år till? EU-parlamentet vill se ett glyfosatförbud, men tiden för utfasning är oklar.
EU-kommissionen föreslog ursprungligen tio års tilläggstid, men då kommitté som ansvarar för frågan möttes förra veckan, klarnade det att det är ett orealistiskt alternativ. I EU-parlamentet röstade en majoritet förra veckan för en resolution med ett krav om ett totalförbud redan om fem år, 2022.
Senast den 15 december, då det nuvarande tillståndet löper ut, måste EU-länderna komma överens.

Tillståndsprocessen för glyfosat, mest känd för att ingå i ogräsmedlet Roundup, väcker starka känslor. Det märks exempelvis i Peter Karlbergs ordval på ledarplats i senaste Landsbygdens Folk (27.10):
”För länge sedan trodde folk på tomtar och troll. Det är förståeligt. Människorna var inte särskilt upplysta och saknade tillgång till information. Mindre förståeligt är det att tron på tomtar och troll etablerar sig på nytt i dagens informationssamhälle.
Karlberg utdömer de självutnämnda experter och bloggare som publicerar ”mer eller mindre motiverade funderingar” om varför glyfosat borde förbjudas.
Det finns såklart stora troll också på andra sidan. Kemikaliejätten Monsantos lobbyister har faktiskt nyligen portats från EU-parlamentet.

Oron inom lantbruket är ändå förståelig. Det handlar om världens mest sålda växtskyddsmedel, som finns i en mängd produkter. Hur ska branschen få tio år till med glyfosat om de flesta rubriker som allmänheten ser handlar om cancer?
Det är särskilt en ”nyhet” som fått stor spridning (citationstecknen just här är ett medvetet val). Den handlar om hur världshälsoorganisationen WHO skulle ha strukit stycken som gällde cancerrisker i en glyfosatrapport från IARC, International Agency for Research on Cancer (en samarbetsorganisation för WHO och FN). Enligt många glyfosatmotståndare handlar det om censur, en följd av press från exempelvis Roundup-tillverkaren Monsanto.
I det här fallet verkar det ändå vara så att det som strukits tolkas medvetet fel. I IARC-rapporten noterades en möjlighet att ämnet kan förosaka cancer under vissa förhållanden, men det handlade inte om att någon vetenskapligt påvisat en risk, en sannolikhet som skulle utgå från halter och det hur människor får i sig glyfosat. Dessutom, med stöd av dokument från en rättegång mot (!) Monsanto, verkar det som om IARC rentav överdrivit cancerfrågan genom att utelämna rön om att det inte finns en koppling mellan glyfosat och cancer.

Ingen hälsoorganisation eller forskningsenhet har ännu kunnat påvisat en koppling mellan glyfosat och cancer hos människor, trots att det inte finns något annat växtgift som det finns lika mycket data om. Det känns därför något långsökt att tro på en konspiration där Monsanto och andra glyfosattillverkarna skulle ha lyckats styra alla forskare och all forskning i världen – i över fyrtio år.
När världens sjätte största ekonomi Kalifornien listar glyfosat som cancerframkallande (utan hänvisningar till forskning) har det såklart ändå en betydelse för opinionerna. Ryssland har redan förbjudit ämnet.
I EU har politiska omställningar haft en stor betydelse på hur man ser på glyfosat. I Frankrike har regeringar traditionellt varit mycket lyhörda för lantbruket, men landet har redan meddelat att användningen av glyfosat ska fasas ut. Italien, Österrike och Luxemburg vill inte heller se tio år till för ämnet.
Nederländerna har redan stoppat försäljningen till privatpersoner (som givetvis står för en väldigt liten del av totalförbrukningen). Flera andra länder har också infört olika begränsningar för var ämnet får användas, och av vem.

Det känns som om hela debatten ändå har missat målet, varit för snäv. Vilken roll har exempelvis andra tillsatsämnen i växtskyddsämnen? Och borde inte fokus ligga också på glyfosatets effekt på insekter? En färsk tysk studie har avslöjat att de flygande insekterna kan ha minskat radikalt de senaste årtiondena. Utan insekter är loppet kört. Hurdana former av negativ samverkan kan det finnas mellan olika ämnen?
Det rent principiella utgångsläget kunde vara det här: Ju färre bevisligen skadliga kemikalier, desto bättre. Att bara stirra på glyfosat som om det ämnet skulle den enda faktorn känns rentav oärligt.

Om det blir ”bara” fem år till för glyfosat i EU kommer utstakningen att ha följder för lantbruket, också i Finland. De kan vi säkert ändå leva med – förutsatt att odlarna får det stöd de behöver.
Dessutom kan ett sådant beslut på EU-nivå kraftigt påskynda utvecklingen mot nya biologiska bekämpningsmedel, vilket inte kan ses som något negativt.
Överlag får ändå hela diskussionen om glyfosat tyvärr klart underkänt, eftersom den har varit så känsloladdad, snäv och ovetenskaplig – direkt fördummande.

 

Nyhet 28.11.17: glyfosat får förlängt tillstånd i EU för fem år till. Läs FNB:s nyhet på SLC:s sida.

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*