Lamt intresse för skarvjakt i Åboland

Den åboländska fiskarkåren verkar ha gett upp hoppet om att få jaga skarv. Ingen jaktansökan har lämnats till Egentliga Finlands närings-, trafik-, och miljöcentral. ÅU-foto

Det ser ut att inte bli någon skarvjakt i Åboland i år. Inget fiskelag i regionen har hittills ansökt om tillstånd att jaga eller störa skarvarnas häckning.
Den enda ansökan med koppling till Åboland är en privatperson som har ansökt om förnyat tillstånd att störa skarvarnas häckning på den lilla ön Yxhop på Erstan.

Förutom Yxhop-ansökan har Egentliga Finlands NTM-central fått in två ansökningar om jakt eller störningsåtgärder.
Den ena kommer från Nystads-Gustavs fiskeområde som vill skjuta 200 skarvar per år i Virmoviken, den andra ansökan gäller en sötvattenbassäng i Velhovesi i Nystad.

– Med tanke på hur mycket diskussion det har varit kring skarvarna är det förvånansvärt få ansökningar som har lämnats in, säger överinspektör Ville Vaskio vid NTM-centralen.

På ön Yxhop på Erstan har skarvarna mer eller mindre förstört det lilla skäret. Ägaren har nu ansökt om förlängt tillstånd att störa skarvarnas häckning. ÅU-foto

Nagu fiskeområde har ännu inte bestämt sig för om man ska lämna in någon ansökan om att få störa eller skjuta skarvar. Ordförande Bo-Erik Rosin säger att NTM-centralens njugga inställning till skarvbegränsande åtgärder har påverkat intresset för att ens försöka få några tillstånd.

– Att skrämma skarvarna från ett ställe till ett annat gör ingen nytta. Det enda sättet att decimera stammen är jakt i kombination med äggprickning, men sådana tillstånd är mer eller mindre omöjliga att få, säger Rosin.

Vid NTM-centralen säger Vaskio att myndigheterna ingalunda har haft en restriktiv linje beträffande skarvarna. Tvärtom.
För Egentliga Finlands och Satakuntas del har centralen under åren 2015 och 2016 fattat sju beslut varav sex har varit positiva.

Tre av tillstånden har gällt störning av skarvarnas häckning och två har gällt jakt. Ett tillstånd har beviljats för en kombination av båda åtgärderna.

Fiskeriskolans i Pargas tidigare rektor, fiskeribiolog Kari Penttinen förhåller sig kritiskt till NTM-centralens statistik. Penttinen säger att det för några år sedan lämnades in flera ansökningar som antingen fick avslag direkt, eller förkastades i förvaltningsdomstolen.

Kari Penttinen. ÅU-foto

De krav på bevis på skarvskador som myndigheterna ställde var omöjliga att uppfylla. Efter de dåliga erfarenheterna har många fiskare och fiskelag gett upp hoppet om att få grönt ljus för skarvbegränsande åtgärder, säger Penttinen.

– Det ställdes orimliga krav på fiskarna att bevisa hurudana skador skarvarna förorsakar. Därför upplever man att det inte är värt att försöka få tillstånd, eftersom det inte leder någonvart.

– Som fiskeribiolog kunde jag till exempel presentera forskningsresultat som visade hur gösbeståndet på Erstan lider av skarvarna, men det dög inte som bevis.

Penttinen är Pargas representant i den regionala skarvarbetsgrupp som grundades i höstas. Arbetsgruppen ska diskutera skarvproblematiken och försöka nå någon form av samförstånd kring hur myndigheter och fiskare ska förhålla sig till skarven. Gruppen har haft ett möte som i praktiken blev en flopp.

– Av femton medlemmar var vi endast fem närvarande så vi fick inte riktigt någonting gjort. Positionerna mellan oss som vill göra något för att begränsa skarvbeståndet och tjänstemännen är väldigt låsta. Så här långt ser det ganska dystert ut och jag förstår inte hur man ska kunna lösa problemet.

Arbetsgruppen möts nästa gång på torsdag i Raumo.

LÄS OCKSÅ: Kari Penttinen med i skarvarbetsgrupp

Bättre skarvfakta utlovas av skarvarbetsgrupp

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*