Förflytta dig till innehållet

Konsumenterna undanhålls väsentlig information om matproduktionen

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

En färsk doktorsavhandling av Pia Smeds visar att t.o.m. över en tredjedel av eleverna i grundskolans lägre årskurser har en felaktig uppfattning om matproduktionen. Många vet t.ex. inte varifrån mjölken kommer, och elevernas föreställningar om lantbruket är ofta romantiserade, eller så tror man att lantgårdarna är någon form av djurparker.
Undersökningsresultatet är alarmerande, men å andra sidan helt logiskt. Konsumenterna erbjuds mycket sällan korrekt och helhetsmässig information om matens ursprung speciellt vad gäller djurprodukter. Enligt Smeds undersökning inhämtar barnen information bl.a. från reklam, TV-program och animerade filmer. Även de vuxnas matkännedom härstammar ofta från liknande källor. Det är mycket problematiskt att konsumenternas huvudsakliga informationskällor utgörs av aktörer som drar ekonomisk nytta av djuren. Konsumenterna får en förvriden bild av matproduktionen, och har därmed svårt att göra välinformerade konsumtionsval.
Skolan borde ge barnen objektiv och faktabaserad information om matproduktionen. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen får skolan och undervisningen inte användas som kanal för kommersiell påverkan. Trots detta marknadsförs komjölk i skolor genom det EU-finansierade skolmjölksstödet, och kött har marknadsförts under veckan för inhemskt kött. Speciellt komjölk marknadsförs som en nödvändig byggsten för hälsan, vilket inte stämmer. Skolböckerna ger också eleverna en helt förvrängd, polerad och sagoboksaktig bild av djurproduktionen.
Konsumenterna utsätts dagligen för vilseledande marknadsföring bl.a. i form av matreklam och ”feel good”-etiketter och bilder på matförpackningar. Däremot är det i praktiken förbjudet att ge konsumenterna sanningsenlig information om djurproduktionen i form av reklam eller motreklam. Enligt Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation får marknadskommunikation inte utan vägande skäl spela på rädsla eller fruktan eller utnyttja olycka eller lidande. Ifall djurindustrin visades på ett realistiskt sätt för konsumenterna skulle många oundvikligen känna rädsla och lidande, och därmed eventuellt bli avskräckta från att köpa djurprodukter.
Under de senaste åren har också en annan typ av material publicerats beträffande djurindustrin. Även i Finland har konsumenterna ett flertal gånger upprörts av videor som djuraktivister i smyg filmat på produktionsanläggningar och slakterier. Som en motaktion till denna typ av videor laddade den unge mjölkbonden Ville Puhakka från Ilomants upp en video på Facebook som han filmat på sin egen produktionsanläggning. Videon har setts över 200 000 gånger, och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä skickade ett personligt tackbrev till Puhakka för exemplariskt konsumentarbete till förmån för den finska djurindustrin.
I sig är det mycket välkommet att konsumenterna får möjlighet att med egna ögon se vad som händer på bondgårdarna. Men såsom det är typiskt för material som producerats av djurproducenterna visas inga obehagliga saker på videon. Däremot får tittarna t.ex. se hur djuren i en toppmodern djurfabrik äter, blir mjölkade av en mjölkrobot och använder sig av en automatiskt roterande ryktborste.
Puhakka betonar vikten av genomskinlighet i matproduktionen, vilket är helt rätt. Men ifall han strävar till öppenhet frågar man sig varför videon inte visar kons hela livscykel: då hon blir artificiellt inseminerad, då hon blir berövad sin kalv, då hornanlagen bränns bort på kalven och då kon slaktas, fastän hon skulle vilja leva? Kanske för att djurindustrin så pass brutal, att dess sanningsenliga uppvisande för konsumenterna med all sannolikhet skulle minska på åtgången av djurprodukter.
Johanna Wasström

Dela artikeln

En kommentar: “Konsumenterna undanhålls väsentlig information om matproduktionen

  1. Sussi Björkman skrev

    Jösses vilken rappakalja man kommer med här!
    Det förekommer så mycket irrläror här att jag blir helt matt, men skall försöka belysa några av de grövsta missuppfattningarna.
    Det frågas efter genomskinlighet i produktionen och när en ung mjölkproducent lägger upp en film från vardagen i ladugården så hävdar man att det inte stämmer.
    Suck.
    De flesta gårdar tar emot besökare som är intresserade av varifrån maten kommer, så varför inte kontakta en bonde och konstatera med egna ögon vad som sker och varför och få svar på de frågor man undrar över?
    En kos liv består typiskt av att äta, idissla, ligga och vila, umgänge med kokompisar och att mjölkas. De mörka sidor man efterfrågar i insändaren existerar inte. Kalvarna sövs och smärtlindras vid avhorning, seminering sker då kon är brunstig och inte mot dess vilja. Det går inte att tvångsseminera ett 700 kgs djur! Kon kan normalt bli brunstig någon vecka efter kalvning och att se en tjur utföra betäckning ”på det naturliga sättet” är minnsann ingen vacker syn, Vanlligtvis semineras mjölkkor 9-12 veckor efter kalvning så de har hunnit ta igen sig och då låter sig semineras.
    Kalvar rövas inte någonstans! Kor hör av naturen till ”gömmarna”, dvs. samma som harar och rådjur. Avkomman är ensam på ett undanskymt ställe och dias bara någon gång per dag. Hästar och älgar är t.ex. däremot inte gömmare utan kalven går tätt i moderns följe hela tiden.
    Det vore klädsamt av skribenten att ta reda på riktig fakta innan man sakkunnigt uttalar sig.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter