Varför röstar inte Finland för kärnvapennedrustning?

Nobels fredspris gavs i år till det internationella nätverket International Campaign to Abolish Nuclear weapons ICAN, som arbetar mot kärnvapen. ICAN har sitt huvudkvarter i Genève, och fungerar som ett paraplynätverk för ett hundratal medborgarorganisationer inom fredsrörelsen.
Nobelkommittén valde i år därmed att genom priset ta ställning till en fråga som är dagsaktuell i många länder. I prismotiveringen kopplade man priset såväl till de ökade spänningarna mellan länder som USA och Nordkorea, samt det nya internationella avtal mot kärnvapen som nyligen framförhandlats inom FN.

Nobelkommittén underströk i sin prismotivering ICAN:s ihärdiga arbete för att uppmärksamma konsekvenserna av all användning av kärnvapen. ICAN fick enligt motiveringarna priset för ”sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen”.
Det fördragsbaserade förbud som man hänvisar till är det nya internationella FN-avtal mot alla kärnvapen som öppnats för underskrifter den 20 september.

I slutet av 2016 röstade man i FN om huruvida förhandlingar om ett nytt avtal mot kärnvapen ska inledas. Finland röstade redan då blankt. Förhandlingar om avtalets innehåll har förts inom ramarna för FN under början av år 2017. Finland har inte deltagit i förhandlingarna.
Processen kulminerade den 7 juli detta år, då man i samband med FN:s generalförsamling fattade beslut om att anta ett nytt internationellt förbud mot kärnvapen. Finland deltog inte.
Sverige, som liksom Finland är ett militärt icke-allierat land utan kärnvapen, deltog i förhandlingarna om det nya avtalets innehåll. Utrikesminister Margot Wallström har för sin egen del uttryckt, att hon anser att Sverige bör skriva under det nya avtalet.
Många har undrat över Finlands linje i fråga om det nya avtalet. Finland eftersträvar officiellt en kärnvapenfri värld och i den senaste utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen konstateras det att kärnvapnens återkomst i säkerhetspolitiken är en oroväckande trend.
Enligt Utrikesministeriet verkat Finland aktivt för kärnvapennedrustning och för att befrämja internationella processer för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen.

Officiellt har Finlands linje motiverats med att man fortsättningsvis vill stöda icke-spridningsavtalet från 1968, och att man inte anser processer i vilka de stora kärnkraftsländerna inte medverkar som realistiska. Denna argumentation frånser dock att det nya förbudet mot kärnvapen inte är tänkt att ersätta det existerande icke-spridningsavtalet, utan tanken är att komplettera det.
Den politiska betydelsen av det nya avtalet är att det stärker arbetet mot kärnvapen, i en tid då det tyvärr återigen är nödvändigt och välkommet att skapa internationell uppmärksamhet kring betydelsen av nedrustning.

Finland och Sverige kunde och borde tillsammans stöda det internationella samfundets ansträngningar för fred och nedrustning genom att skriva under det nya avtalet mot kärnvapen.
Finlands linje i fråga om kärnvapenavtalet bör även behandlas i den kommande presidentvalskampanjen. Vänsterförbundets Merja Kyllönen har redan hunnit utmana de övriga kandidaterna att ta ställning för det nya avtalet.

Li Andersson

Riksdagsledamot, VF

 

Lokala riksdagsledamöter som skriver kolumner i ÅU med jämna mellanrum är Stefan Wallin, SFP; Eeva-Johanna Eloranta, SDP; Li Andersson, VF; Ville Niinistö, De gröna och Saara-Sofia Sirén, Saml.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*