Klostergatan i Åbo döljer kanske gravplatser

Klostergatan 5. Huset till höger har tidigare hyst professor Johan Gadolins laboratorium och är skyddat. Det andra husets värde, en bastu och tvättstuga från 1922, är en öppen fråga. Foto: Timur Yilmaz

Det kan finnas en medeltida begravningsplats under den tomt vid Klostergatan 5 där Åbo stads fastighetsaffärsverk vill bygga ett sjuvåningshus.

Det kunde Tanja Ratilainen från Åbo museicentral berätta medlemmarna i stadens planläggnings- och miljönämnd bekantade sig med tomten på tisdag eftermiddag.

Ratilainen hänvisade till anteckningar från början av 1900-talet. Anteckningarna är inte säkra bevis på gravplatsens existens men gravar har påträffats tidigare i kvarteret och om människor har begravts på tomten kan de härstamma från dominikanerbrödernas S:t Olofs konvent.

Klart är att marken måste undersökas, och provtagningar kan leda till utvidgade arkeologiska grävningar.

Medeltida kvarlevor är inte det enda som kan sätta käppar i hjulen för fastighetsaffärsverkets planer.

Klostergatan 5, som befinner sig vid foten av Vårdberget, befinner sig mitt i ett kulturhistoriskt värdefullt landskap. Där har bosättningar vuxit fram, ända från 1200-talet fram till Åbo brand.

Kvarteret är av riksintresse, vilket innebär att också Museiverket måste tas med i processen.

På tomten finns tre byggnader, varav den äldsta, byggd 1798, har varit Johan Gadolins laboratorium. Gadolin var professor i kemi vid Kungliga Akademien i Åbo 1798–1822.

Harry Andersson, medlem i Åbosamfundet, betonade under tisdagens rundvandring vikten av att Gadolins arv bevaras. Åbosamfundets målsättning är att återställa laboratoriet i dess ursprungliga skick, bland annat med Åbo Akademis och Åbo universitets hjälp.

Gadolin hade också en trädgård på Vårdbergets södra sida, i kommersiellt syfte och för sin forskning. På grund av det här måste museicentralen inventera områdets växter, sa museicentralens Kaarin Kurri.

På tomten har tidigare ett bryggeri, en restaurang och ett värdshus funnits. I byggnaden som hyst Gadolins laboratorium har olika daghem funnits. Det nuvarande har hyreskontrakt fram till 2022.

Det är redan klart att byggnaden skyddas men frågan är vad som händer med de två övriga byggnaderna, som är byggda 1922 och vars kulturhistoriska värde fortfarande är en öppen fråga, är oklart.

Det här innebär i sin tur att framtiden för fastighetsaffärsverkets plan är öppen. Vänsterförbundets nämndmedlemmar Elina Sandelin och Alpo Lähteenmäki förhöll sig under tisdagens rundvandring skeptiska till byggplanerna.

Enligt Sandelin borde staden utgå från att området får en skyddsplan eftersom den nuvarande detaljplanen, från 1800-talets slut, inte tillåter det.

– Man borde också fråga sig om det över huvud taget måste byggas nytt här?

Sannfinländarnas Mikael Miikkola, inte nämndmedlem men nog sannfinländsk representant i stadsstyrelsen, sa sig förstå ärendets känslighet.

– Jag är öppen för att man utreder och förstår att staden har ett ekonomiskt intresse av att bygga. Sannfinländarnas linje är att staden ska hyra ut värdefullmark, inte sälja den.

Saara Ilvessalo (Gröna), ordförande för planläggnings- och miljönämnden, sa att hon i dagsläget är för att utreda om också de två övriga byggnaderna, förutom Gadolins laboratorium, måste skyddas.

Om Klostergatan 5 får ett nybygge ska det vara ett som passar in i miljön, sa Ilvessalo. Enligt henne är det inte säkert att fastighetsaffärsverkets planerade sjuvåningshus gör det.

– Men det är viktigt att komma ihåg att inga beslut har tagits ännu och att processen är i inledningsskedet, sa Ilvessalo.

Nämnden beslöt på tisdagen att ärendet går vidare med ett tillägg att nämnden får ta ställning till olika alternativ till parkeringsmöjligheter på området.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*