Julfreden i Åbo blir del av det nationella kulturarvet

Julfreden förkunnas från Brinkalahusets balkong också på ett julfrimärke.

Utlysningen av julfreden i Åbo föreslås att upptas i det nationella kulturarvet i Finland.

En expertgrupp har tillsammans med Museiverkets och undervisningsministeriets representanter på basis av en stor mängd förslag tagit fram 52 objekt som föreslås ingå i den nationella förteckningen över det levande kulturarvet. Förslaget ges vidare i Museiverkets namn.
Utlysningen av julfreden på julafton i Åbo ingår i förteckningen, tillsammans med sedvänjor och traditioner som till exempel bastubad,  Jukolakavlen, arbetarnas valborgsfirande, svampplockning och kunskap om den finska hästen.
Julfreden i Åbo förkunnas på julafton från Brinkalahusets balkong på Gamla Stortorget i Åbo.
Julfredens förkunnande sker efter ett traditionellt schema, som omfattar psalmen Vår Gud är oss en väldig borg, uppläsningen av utlysningen, nationalsången och Björneborgarnas marsch. Utlysningen av julfriden är en betydelsefull tradition i Åbo och den är en viktig del av många finländares julfirande.
Motsvarande evenemang ordnas också i andra städer, konstaterar Museiverket, men evenemanget i Åbo samlar många deltagare, tittare och lyssnare från hela Finland och andra länder. Det är fråga om en tradition som upprätthålls av staden och den har inte bevarats levande i andra nordiska länder. I Åbo har den starka traditionen långa anor och i praktiken har den praktiserats kontinuerligt i 700 år.
De sökande instanserna som ville få med julfriden i förteckningen över immateriella kulturarv är Åbo stad och Åbosamfundet.
Det är Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet, som Finland ratificerade redan år 2003, som ligger som grund för arbetet som nu har lett till 52 objekt för kulturarv.
Konventionen framhäver förmedling av traditioner och kulturell mångfald samt människors delaktighet i kulturarvet.
I Finland inleddes förteckningsarbetet i början av 2016. Den första ansökningsomgången var öppen under våren 2017.
 Den nationella förteckningen kompletteras regelbundet och nästa gång som man kan ansöka om införande i förteckningen är tidigast 2019.
Från den nationella förteckningen är det möjligt att senare ansöka till Unescos internationella listor över det immateriella kulturarvet.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*