Järnsulfat sänkte fosforhalterna i Patis å

Vattenbassängen i S:t Marie. Projektchef Antti Kaseva blickar ut över bassängen där man testat en ny metod för att få ner fosforhalterna i vattnet. ÅU-foto.

I slutet av juni avslutades försöket med att minska fosforbelastningen i Patis å genom att pumpa ut ferrisulfat, det vill säga järnsulfat i vattnet. Experimentet gjordes där Patis å rinner ut i en vattenbassäng i S:t Marie.

Projektledare Antti Kaseva säger att vattentesterna visade goda resultat. Metoden är effektiv, men ännu pågår uträkningarna om metodens lönsamhet i relation till effektiviteten. Den slutgiltiga rapporten publiceras i september.

– Det står klart att metoden är effektiv, men frågan är om prislappen är för stor för att man ska kunna använda metoden på i en större utsträckning, säger Kaseva.

Om fosforhalterna är höga och väderförhållandena är rätt ökar blomningen av alger och blågröna alger. Samtidigt minskar antalet fiskarter och ofta kommer så kallad skräpfisk som till exempel olika mörtsläktingar, säger Kaseva.

Under experimentet pumpades järnsulfat ut i vattendraget sammanlagt åtta gånger under två år.

Varje gång pumpades järnsulfatet ut åtta timmar i sträck. Medeltalet av de sex första vattenproverna visade en fosforminskning på åttio procent.

Eftersom testperioden var kort kan man inte dra några långtgående slutsatser om hur behandlingen påverkar vattnet och djurlivet i ett längre perspektiv.

Under testperioden var vädret svalt och vattentemperaturen relativt låg vilket gör det svårt att dra några slutsatser om biverkningarna i en varmare miljö. Det krävs mer forskning hur metoden fungerar i andra förhållanden, säger Kaseva.

I testet märktes inga anmärkningsvärda effekter på de bottenlevande djuren. Men enligt Kaseva kan man inte säga hur levande organismer påverkas av behandlingen i varmare vatten och andra miljöer.

– Vi kan inte säga att metoden inte skulle påverka dem, men under tiden testet genomfördes upptäcktes inga skadliga biverkningar på dem, säger Kaseva.

Enligt Kaseva är det ännu för tidigt att säga om samma metod skulle kunna användas i större vattendrag för att få ner fosforhalterna. För det krävs mer forskning och kunskap om de långvariga effekterna.

– I princip skulle det vara möjligt att utvidga användningen och i forskningen har vi inte hittat några hinder för att metoden kunde användas på andra platser. Men vi behöver veta mer innan vi kan rekommendera metoden, säger Kaseva.

Järnsulfatprojektet

Är ett samarbete mellan Åbo stad, Åbo yrkeshögskola, Kemira, Åbo universitet, Sydvästra Finlands vattenskyddsförening, NTM-centralen och Aura å-stiftelsen.

Är en av flera åtgärder som staden förbundit sig att göra i arbetet för att förbättra Östersjöns miljö.

Drygt 64 ton järnsulfat pumpas ut i Patis å från en pumpstation i Jäkärlä. Pumpstationen finns ett hundratal meter från platsen där Patis å rinner ut i bassängen i S:t Marie. Bassängen är 4,5 kilometer lång och 350 meter bred.

Har en budget på 240 000 euro. Miljöministeriet står för 80 procent, resten finansieras av samarbetsparterna.

 

Bonsdorff: Det finns inga snabba lösningar

Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi, är inte insatt i det aktuella försöket med järnsulfat i Patis å, men han säger att det inte finns några snabba lösningar då det gäller att motverka övergödning av vattendrag.

– Rent generellt, helt frånsett det här fallet så ska åtgärder där man använder kemikalier vara den sista nödlösningen. Man ska se till att fixa problemen där de uppstår, säger Bonsdorff.

Istället för att få bukt med näringsämnen när de väl nått vattnet ska man i första hand se till att åtgärda och minska utsläppen.

– Att låta ämnen komma i vattendragen och sen tillsätta kemikalier är bakvänt, säger Bonsdorff.
Enda sättet att minska miljöproblemen i såväl havsmiljö som skärgårdsmiljö på ett hållbart sätt är att minska utsläppen, även om det tar längre tid att se de positiva effekterna, konstaterar Bonsdorff.

– Det finns exempel på att miljön blir bättre om man drar ner halterna av näringsämnen. Man talar om att havsvattnet har blivit rent och klart. Det kan ha att göra med att näringsutsläppen minskat de senaste trettio åren och att vi skördar frukterna av det. Men det kan också vara en slump, säger Bonsdorff.

Bonsdorff vill ändå inte döma ut experimentet med järnsulfat i kampen mot fosfor i Patis å.

– Det kan vara en bra metod. Man kan börja med en snabb lösning, men de snabba lösningarna ska inte göras enskilt, utan som en del av en större helhet, säger Bonsdorff.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*