Investering i Almahemmet kommer tillbaka som hyresintäkter

  • När vårdreformen träder i kraft hyr landskapet Almahemmet i åtminstone tre år. Det finns också ett optionsår, men vad som händer sedan är i dagsläget öppet.
  • Landskapet hyr hela Almahemmet förutom köket. Kvadratmeterytan för Almahemmet, köket borträknat, är cirka 2 171 kvadratmeter.
  • Om kommunen investerar 1,3 miljoner euro i Almahemmet stiger den interna hyran per kvadratmeter till 13,33 euro.
  • När landskapet hyr Almahemmet i tre år får Kimitoöns kommun cirka 1 041 819 euro i hyresintäkter.
  • För fyra år är hyresintäkterna från landskapet 1 389 092 euro.
  • Om kommunen investerar 3,9 miljoner euro i Almahemmet stiger hyran till 19,55 euro/kvadratmeter.
  • Det skulle under tre års tid ge 1 527 949 euro i hyresintäkter av landskapet och under fyra års tid 2 037 266 euro.
  • För de boende på Almahemmet gör det inte större skillnad om kommunen investerar enbart i nytt sprinklersystem eller väljer att delvis renovera boendet – åtminstone inte sett till hyresnivån.
  • Ett nytt sprinklersystem leder till en produktionskostnad på 132 euro per boendedag. Om kommunen delvis renoverar Almahemmet blir kostnaden 133 euro.
  • Med en grundläggande renovering stiger kostnaden till 146 euro.

Fullmäktige i Kimitoön bör på sitt möte 30.10 fatta ett beslut om att renovera serviceboendet Almahemmet för 1,3 miljoner euro.

Det säger fullmäktige andra vice ordförande Inger Wretdal (SFP).

Renoveringen, som inkluderar det sprinklersystem som Egentliga Finlands räddningsverk kräver att installeras, är ett av tre alternativ som beslutsfattarna i kommunen kan välja mellan.

Inger Wretdal, SFP. Foto: Pelle Edmark

Att enbart installera sprinklersystemet skulle kosta 100 000 euro. Ett tredje alternativ är att renovera Almahemmet grundligt för 3,9 miljoner euro.

Att inte fatta några beslut över huvud taget, med hänvisning till att social- och hälsovårdsreformens utfall ännu är ovisst, är inget alternativ, säger Wretdal.

Den konsultutredning som fullmäktige tog del av på tisdagskvällen, och som använde Almahemmet som exempel, varnade kommunen för större investeringar men gav inga nya svar på kommunens frågor.

– Å andra sidan hade jag inte väntat mig det heller, säger Wretdal och hänvisar till att hela reformen tycks tunnas ut och skjutas på framtiden.

Nu talas det inte längre om tvångsbolagisering, och finländarna måste inte välja social- och hälsovårdscentral förrän 2021.

Wretdal säger att färdkosten från tisdagskvällens aftonskola för hennes del blev att kommunen inte ska göra sig av med sina serviceboenden. Kompetensen måste hållas kvar inom kommunen.

Konsulten Nordic Healthcare Group betonade Almahemmets konkurrenskraft. Enligt rapporten försvagas den om investeringarna i hemmet är stora. Är hänvisningen till konkurrenskraft motiverad?
– Det ingår i reformen. Landskapet kommer att försöka hålla ner kostnaderna. Det gör vi i kommunen också. Det är ingen slump att kommunen gjort goda resultat. Vi är kostnadseffektiva, men har råd att investera 1,3 miljoner euro i Almahemmet.

I diskussionen om investeringen förekommer påståenden om att en investering i Almahemmet skulle koncentrera det offentliga serviceboendet till Kimito, till de andra kommundelarnas nackdel. Hur ser du på det argumentet?
– Vi har en större äldreomsorgsenhet i Dragsfjärd, Hannahemmet, som är i full användning. Den investering som nu väntar Almahemmet har Hannahemmet redan genomgått.
Artikeln ”Lång diskussion vid aftonskola om vårdsatsningar på Kimitoön” på åu.fi berättar mera om tisdagskvällens aftonskola.

Måttet rågat för räddningsverket

Egentliga Finlands räddningsverk kom redan 2007 överens med Kimito kommun om att Almahemmet skulle få ett automatiskt sprinklersystem.

Under åren har verket påtalat saken för såväl tjänstemän och folkvalda men ur de boendes synvinkel har kommunen inte fått en bra lösning till stånd, skriver räddningsverkets representant i ett mejl till kommundirektören Anneli Pahta i augusti.

Om kommunen inte fattar ett beslut om sprinklersystemet per 31.10 vidtar räddningsverket tvångsåtgärder. I praktiken innebär det hot om vite.

”Almahemmet inte effektivt nog”

Medan regeringen modifierar sina tidigare förslag om hur social- och hälsovårdsreformen ska förverkligas fortsätter arbetet med att trygga den tvåspråkiga vården i landskapet.

En central fråga handlar om vilka existerande vårdenheter i Åboland som tas med i den tvåspråkiga helhet som troligen kommer att byggas upp kring Åbolands sjukhus.

Marcus Henricson, konsult. ÅU-foto

Kan till exempel serviceboendet Almahemmet i Kimito, som står inför stora renoveringsbeslut i fullmäktige, bli en del av helheten?

Beslutsfattarna i Kimitoöns kommun kan inte räkna inte med det, säger konsulten Marcus Henricson.

Under hösten kommer Pargas stad, Kimitoöns kommun, Åbo stad och Åbolands sjukhus att plocka ihop ett fungerande servicekoncept utgående från den tvåspråkiga vård som redan finns i landskapet.

Hur social- och hälsovården juridiskt sett ordnas är i dagsläget inte huvudfrågan, säger Henricson.

Det kan handla om ett affärsverk eller om ett vårdbolag eller om en kombination av dessa där privata aktörer och aktörer från den tredje sektorn tas med.

Fokus ligger i stället på servicens innehåll.

– Problemen som ska lösas är att de äldres andel av befolkningen ökar och med det vårdens kostnad, att den svensk- och tvåspråkiga befolkningen utgör en liten del av landskapet och att det är dyrt att producera vård i skärgården.

Även om den tvåspråkiga helheten byggs upp av olika enheter ska den möjliggöra en oavbruten vårdkedja, säger Henricson.

Vid sidan av social- och hälsovård handlar det bland annat om rådgivning, om stödfunktioner och om serviceboende.

Målet är att hitta ett kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt koncept och det är inte säkert att ens ett nyrenoverat Almahemmet passar in, säger Henricson.

Hans poäng är att själva reformen handlar om att spara pengar och fullmäktige i Kimitoön kan inte räkna med att landskapet tänker sätta pengar på ett serviceboende som inte stöder en konkurrenskraftig helhet.

– Det är en gammal fastighet och inte tidsenlig och den krassa verkligheten är att landskapet kommer att ha ont om pengar.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*