Insändare: Digitaliseringen – många frågor kvarstår

Digitaliseringen har inneburit stora förändringar i skolsystemet. Datorer, surfplattor och mobiler är redan en stor del av de studerandes fritid, och i och med digitaliseringen av undervisningen kommer skärmarna fram även under skoldagen. Hur påverkar detta oss ungdomar och är den virtuella skolvardagen så bra som den påstås vara?
Som gymnasiestuderande bevittnar jag nästan dagligen problemet med teknikens brister. Lektionerna börjar ofta med att läraren inte behärskar tekniken och klagar på den. Under tiden njuter eleverna av att inte behöva göra något, men förlorar samtidigt extremt viktig studietid. Detta är ett problem som borde åtgärdas med mera datateknisk fortbildning av lärarna, men att ha alla lärare att gå på dylika kurser blir en stor kostnad för kommunen och samhället.

Digitala kursböcker har blivit allt vanligare. Eleverna som har sina böcker på datorn koncentrerar sig inte alls på samma sätt på studierna, eftersom det finns mycket annat mera lockande på nätet. Detta kan säkert alla studerande relatera till av egen erfarenhet.
I höstens digitala studentskrivningar visade det sig att stavfel i de texter som skrivits i exempelvis språkproven blivit vanligare, vilket beror på att det går mycket fortare att skriva på datorn och texten därför blir slarvigare. Detta ‘’digitala slarv’’ kan innebära ett sämre resultat i skrivningarna och kanske leda svårigheter att komma in i följande skola.

Enligt mig kan digitaliseringen genomföras, men den bör utvecklas betydligt innan den börjar användas i större utsträckning i skolorna.
Fredrik Börman
Studerande
Kimitoöns gymnasium

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*