Inflation i fågelarter

Talgoxe. Räknas nu som tre arter, inte bara en art. Lehtikuva

Stockholm,4.?1. (FNB–TT)FNB–TT-Roland Johansson

Hur många fågelarter finns det på jorden?

Många skulle svara: cirka 10.000. Det är så många som finns namngivna i artlistorna.

Men detta är inte det verkliga antalet. I själva verket finns det dubbelt så många, enligt en ny studie.

Allt beror på vilket artbegrepp man använder sig av.

Sedan 1940-talet har det så kallade biologiska artbegreppet varit rådande bland systematikerna. Enligt detta består arter av individer som fortplantar sig med varandra, eller skulle kunna göra det, även om de är geografiskt separerade.

Merparten av oss har växt upp med det här begreppet, och det är det som har återspeglats i artlistorna.

Tills helt nyligen räknades exempelvis alla talgoxar som en enda art, trots att utbredningen sträcker sig över hela Europa och stora delar av Asien, och trots att fjäderdräkten inte ser likadan ut över hela området.

Revolution på gång

Nu är dock en revolution i vardande. Ett annat artbegrepp, det fylogenetiska, är på väg att ta över.

Med fylogeni avses organismernas evolutionära historia och släktskap. Istället för att fokusera på fortplantning, ligger tonvikten nu på organismernas ärftliga egenskaper, exempelvis fjäderdräkt eller sång.

Om egenskaperna och utbredningen klart särskiljer en grupp med fåglar från andra grupper, bildar de en egen art. Många underarter försvinner och upphöjs till arter.

Det säger sig självt att ett sådant begrepp medför fler arter i listorna – vilket märkts tydligt på senare tid. Talgoxen har splittrats upp på tre arter, liksom de vanliga kråkorna.

Fler splittringar

Andra splittringar är på gång. Exempelvis är det möjligt att ormvråkarna i nordöstra Sverige, Finland och Ryssland blir klassade som en egen art i framtiden. De har en rödaktig fjäderdräkt och en annan geografisk utbredning. Att de kan hybridisera med vanliga ormvråkar har ingen betydelse.

– Hybrider är inget hinder inom det fylogenetiska artbegreppet. Man struntar i om fåglar kan para sig med varandra eller ej, säger Per Ericson, fågelsystematiker på Riksmuseet i Stockholm.

Sedan 1990-talet har också fåglarnas dna, arvsmassa, kommit in i bilden. Nu kan släktskap mätas på molekylär nivå med en aldrig tidigare uppnådd precision. Resultatet har blivit ännu fler artsplittringar.

Dubbelt så många arter

I den nya studien, som publiceras i Public Library of Science, har forskarna tagit steget fullt ut. De har granskat ett urval med 200 arter från de äldre artlistorna som byggde på det biologiska artbegreppet. De fann att antalet nästan fördubblades när de följde de fylogenetiska kriterierna.

Utifrån detta har de kommit fram till att det verkliga antalet fågelarter på jorden är cirka 16.000–20.500.
Det som hänt är att runt hälften av alla underarter har upphöjts till arter.

Forskarna, som har letts av fågelforskaren Joel Cracraft vid American Museum of Natural History i New York, tittade också på vad resultatet skulle bli om enbart dna-analyserna fick råda. Svar: cirka 22.000 arter.

Slutsatsen blir att det finns cirka 20.000 fågelarter på jorden, dubbelt så många som finns på listorna idag.

– Det är nog rätt rimligt. Det skulle inte förvåna mig om detsamma gäller för däggdjur och reptiler, säger Per Ericson.

Cracraft och hans kollegor anser att resultatet är av stor betydelse för artskyddet på jorden. Den nya taxonomin ger en mer rättvis bild av fåglarnas evolutionära historia, och vilka populationer som bäst representerar denna utveckling.

– Vi får ett bättre grepp om vilka grupper som det är viktigast att skydda, säger Per Ericson.(FNB–TT–Roland Johansson)

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*