Ida har ingen närundervisning alls nästa läsår

Inga föreläsningar. Ida Bäckman kommer inte att ha någon kontaktundervisning alls under det kommande läsåret. Foto: Adrienne Westerback.

Ida Bäckman, 21 år, kommer inte att ha en enda föreläsning under det kommande läsåret.

I praktiken betyder det att kontaktundervisningen i hennes studieplan är lika med noll och att inlärningen därmed enbart ligger på hennes egna axlar.

Bäckman kommer från Vasa men har bott tre år i Åbo och ska snart inleda sitt fjärde studieår vid Åbo Akademi i ämnet sociologi.

Det är främst läskurser hon kommer att gå nästa år, vilket innebär mycket läsande på egen hand.

Det var när Bäckman till sin förvåning upptäckte att hon inte kommer att ha någon som helst närundervisning under läsåret 2017–2018 som hon bestämde sig för att lägga ut en ”kontaktannons” på Facebook.

Bland sina vänner efterlyste hon studiekamrater i liknande situationer som kunde tänka sig att studera tillsammans med henne för att säkert få studierna avklarade.

– Jag känner mig själv och vet att det kan vara svårt att ta tag i saker då det inte finns några konkreta deadlines i kurserna, säger Bäckman.

– Självständiga studier kräver skarpare självdisciplin och därför tänkte jag att det kan vara bra att ha sällskap så man kan hålla koll på varandra, skrattar hon.

Sociologin vid Åbo Akademi är ett litet ämne så det är inte helt ovanligt att en del av kurserna som erbjuds går på distans.

Bäckman menar trots det att det hittills aldrig hänt att hon inte skulle ha haft en enda föreläsning under ett helt läsår.

– Jag har heller inte hört om någon som skulle befinna sig i exakt samma situation som jag, säger hon.

– Men det var många av dem som kommenterade mitt Facebook-inlägg som menade att de ändå kände igen sig.

Bäckman har förståelse för läget men tycker samtidigt att situationen är litet tråkig.

– Den sociala aspekten i ens liv lider ju också när en ganska stor del av kontakten med andra medstuderande försvinner om man inte har föreläsningar att gå på, menar hon.

– Eftersom läraren saknas hoppas jag hitta någon annan att bolla frågor med som väcks under läsningens gång.

Små ämnen sårbara. Åbo Akademi har som svenskspråkigt universitet ett ansvar att erbjuda ett brett spektrum av ämnen menar Mikko Lagerspetz, professor i sociologi. ÅU-foto.

Professor i sociologi, och samtidigt ämnets ansvarige vid Åbo Akademi, Mikko Lagerspetz menar att ämnet försöker variera utbudet av kurser i mån av möjlighet.

Det är meningen att studenterna själva ska kunna planera sina studier någorlunda fritt, men han menar också att vissa kurser lämpar sig bäst som kontaktundervisning.

Lagerspetz menar att det är ytterst sällan man varit tvungen att ställa in någon kurs på grund av för litet deltagarantal.

– I ett försöka att vinkla det hela lite mer positivt så brukar det alltså gå att ordna närundervisning om behovet finns, säger han.

Han tillägger också att det finns en del studenter som av olika anledningar inte ens kan vara närvarande vid undervisningen.

Lagerspetz vill inte hålla enbart de aktuella ekonomiska nedskärningarna som orsak till de många läskurserna, och en radikal ökning av den kontaktbaserade undervisningen ser han som närmast utopisk.

– Det skulle krävas mer pengar för att närundervisningen i sociologi skulle kunna öka, och inte ens då kunde det vara särskilt drastiska förändringar, menar han.– En delorsak till det är att vi helt enkelt är ett litet ämne med ett mindre antal studerande.

Han tror hur som helst inte att det självständiga studerandet skulle sänka kvaliteten på utbildningen.

– Men däremot tror jag att studenterna blir allt mer tvungna att studera snabbt och arbeta på heltid redan innan de har studierna undan, menar han.

– Det här kan inte bara medföra färre möjligheter att koncentrera sig på utbildningen utan även färre chanser att fokusera på sin egen personliga utveckling.

Lagerspetz påpekar att Åbo Akademi också har ett visst ansvar att som finlandssvenskt universitet erbjuda ett brett spektrum av högskoleundervisning på svenska.

Det här har i sin tur inneburit en hel del ommöbleringar och sammanslagningar av mindre ämnen. Sociologin kommer exempelvis att ingå i samma utbildningsprogram med nationalekonomin på magisternivå.

– Små enheter är naturligtvis mer sårbara och vi får därför kämpa med de här existentiella problemen, säger han.

– Men vad sammanslagningarna sedan i praktiken innebär för olika ämnen är i det här skedet svårt att förutse, säger han. Både sociologin och nationalekonomin fortsätter som huvudämnen i magisterutbildning, i vårt fall handlar det närmast om en administrativ ändring.

Adrienne Westerback

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*