I politikens hetta

”Partiet är som en bastu dit alla får komma in precis sådana som de är, alla är likvärdiga och här betonas inte jag utan vi”.
Bland annat så heter det i förordet till Centerns nya partiprogram och man kan lita på att alla ord i det nya programmet har vägts på guldvåg. Det program som ersattes var från år 2006.

C har jobbat med programförnyelsen sedan 2015, det nya programmet antogs på partikongressen i Sotkamo i söndags.
Samma dag välsignades Samlingspartiets prinicpprogram under partikongressen i Åbo. Saml:s sätt att arbeta fram ett nytt program har varit väldigt annorlunda än Centerns, och annorlunda är den vanliga tågordningen för programarbete inom partier.

Saml har under ett års tid hållit öppna debatter runtom i landet, talarna har varit samlingspartistiska påverkare men också inkallade experter, akademiker och vem som helst har fått delta i debatten. Men tanke på processen är programmet förvånansvärt traditionellt utformat, ett sjusidigt dokument med rubriken ”Ett öppet framtidsparti som litar på människan”.
Då Saml:s metod varit modernare är det trots allt C:s program, under rubriken ”I balans, framåt” som är klatschigare utformat.
C har valt att räkna upp 101 principer partiet står för. 101 för att det är Finlands ålder. Ingen slump det heller, fosterländskheten genomsyrar programmet.

Men vad ska man sätta för värde för dessa principprogram? Om väljaren skulle låta sin röst styras av program, skulle hen ens hitta vägkost här?
Svaret blir väl ett tja-a. Värderingar och betoningar kommer definitivt fram.
Men precis såsom C i sitt förord betonar ”Det är onödigt att anteckna ädla principer om man inte tänker följa dem. Samtidigt ska man inse att samarbete krävs för att få saker till stånd”.

För väljaren är det alltså bra att känna till vad alla partier vill stå för, men minst lika viktigt är att följa med vad som händer i politiken där praktisk politik består av kompromisser.

Att kompromisser sker också inom ett parti märks när C:s använder bilden av bastubadet för att beskriva partiet: ”Formade av livet är vi alla olika, men i bastuns värme har vi alla samma utgångspunkt. Kroppen värjer sig mot hettan. Någon njuter av tystnaden, en annan berättar en historia. Alla har känslan av att här är gott att vara och vi duger som vi är”.

Att alla i C tycker att där är gott att vara är inte så säkert. Från partikongressen har det rapporterats knorr mot passivitet i jordbruksfrågor trots att partiet inte bara är i regeringsställning utan sitter på statsminister- och jordbruksministertaburetterna.

Och gamla gode Paavo, alltså Väyrynen, inte mådde han heller så bra på bastulaven. Han valde att kliva ner och gå ut.

När man sen jämför C:s 101 principer med Saml:s nya principprogram är det lättare att få syn på vilka betoningar som faktiskt styr respektive partis politik.
Försvaret, inhemsk matproduktion och bildning lyfter C själv fram som principer som partifältet ville betona i programmet. Det heter till exempel: ”Marknaden skapar inte bättre människor, utan utbildade människor skapar ett bättre samhälle”.

Jämför med Saml som säger: ”Rättsstaten, demokratin, marknadsekonomin ger de bästa förutsättningarna för människan att påverka sitt liv och lära sig, utvecklas”. Saml:s grepp är individorienterat och (ut)bildning var också ledstjärnan i Petteri Orpos linjetal i söndags.
Enligt Saml är ”demokrati ett sätt att civiliserat vara av olika åsikt” och ett ”bildat samhälle stöder även de svagaste”, medan C säger ”i det finländska sättet ingår att söka försoning, i arbetsmarknaden, i politiken” och ”vi vill garantera ett gott liv överallt i Finland”.

C ger landsbygden många rader, Saml betonar inte regioner eller stad kontra landsbygd desto mer men betonar överraskande mycket miljöfrågor och ansvaret för naturen.
Här kan skönjas en markering, en konkurrens om vad som kunde vara C-  eller gröna väljare.
I C:s fall kan man se markeringar riktade både Saml och mot SDP.
Och när Saml talar om internationella värderingar och vikten av att vara en del av Norden, Europa och EU, nämner C flyktigt FN och EU i samma och en enda fras.

Så vad är slutsatsen? Bland annat att det finns politik i politiken.
Den upplysta väljaren utan partibok kan precis som den partitrogna välja att studera vad partierna säger sig stå för.
Många vackra ord, diplomatiskt formulerade fraser som ska omfamna många. Men också politisk hetta när det verkligen gäller – såsom nu när de här två styr landet tillsammans.
Deras äktenskap skulle vara så mycket enklare om de inte det fanns en tredje part, Blåa…

När C avslutar sitt principprogram är det med att återgå till bilden av bastun, synonym för partiet där alla är likvärdiga. Då heter det: På laven finns det plats och dörren står på glänt för frisk luft.

Tja, när riksdagsvalet närmare sig kommer flera blåa att försöka hitta in i rätt bastu, en valde redan Saml. Men att det skulle betyda friska vindar är att hoppas för mycket.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*