Hur ser vår skärgård ut i framtiden?

SKÄRGÅRDSUTVECKLING. Jag har bott i skärgården sedan jag pensionerade mig. I dag bor även mina barn med sina familjer här och ganska många av mina ungdomsvänner från tiden då jag bodde i Helsingfors och Sibbo. Familjerna hade sina sommarställen på Korpo. I morse tog min äldre dotter flyget från Åbo för att träffa nyckelpersonerna på hennes företag i London, men hennes barn Cloe stannar här på holmen. Från kontoret deltar barnen dagligen i virtuella lektioner och program som ordnas av internationella skolan. Nu har dock Cloe drabbats av influensa – diagnosen fick hon på läkarportalen – så hon blir sängliggande åtminstone i dag. Min yngre dotter vistas mycket i Sydamerika, men bor också här.

Mitt på dagen kommer en försändelse från Pargas servicecenter, som tidigare K-köpmannen har grundat. Livsmedlen kom precis i tid för mig att tillreda lunch av fisken som Jonny hade med sig från Ängsö på morgonen. Hostmedicinen och vitaminerna till barnbarnet kom också.
Min mor bor på Gyltö, där det finns ett seniorservicehus i det ganska nya skärgårdscentret som blev färdigt 2006.
I dag ska min mor äta lunch hos oss och hon kommer hit med skärgårdscentrets helt automatiserade invånarbåt. På vägen plockar hon upp Mika, Lolle och Micke. Det blir en lätt lunch med fisk, sjögrässallad och skivade gröna bönor. Jag har blivit en riktig bra kock, åtminstone säger de så. Kanske en smula sant, då både Kira från Sibbo, Finlands Top Chef och Michael från Åland bägge har försökt lära mig specialiteter på Fagerholm.
Servicen i skärgården har förbättrats mycket sedan 2018.

Skapar vi skärgårdens framtid eller är det ödet och slumpen som styr den?
Åbo har börjat profilera sig som huvudstaden för skärgården. Finland profilerar sig med natur och en av de största skärgårdarna i världen. De nordliga länderna i Europa profilerar sig med demokrati, välfärd, jämlikhet och med att vara de bästa och lyckligaste länderna i världen. Ändå står vi i Finland inför utmaningar då det gäller att säkerställa en levande skärgård.

Framtiden för med sig omvälvande förändringar för utkomst och ekonomi, då automation, digitala system, artificiell intelligens och service samt virtuella produkter och tjänster i allt större utsträckning blir basen för vår ekonomi. I dag har de yngre generationerna andra värderingar än tidigare, och många söker en balans mellan urbanitet och natur.

Här kan skärgården vara ett gott alternativ, förutsatt att utvecklingen leder till bättre omständigheter. I framtiden blir utmaningarna större gällande såväl lagstiftning, byggbestämmelser, tillseendet av kommunal service som myndigheternas flexibilitet och service med mera. I synnerhet de kommuner/städer som antar utmaningarna på ett positivt sätt och aktivt söker nya sätt att säkerställa basservicen, kommer att vara de som bäst klarar av sina uppgifter i samhället.

Vi tror att många av de servicekomponenter som i dag är problematiska i skärgården, kommer att kunna lösas med hjälp av ny teknik, teknologi, cirkulär ekonomi och servicemodeller − och de kan göra skärgården mer och mer attraktiv för allt fler människor.
Det leder till att utbildningen och hälsovården förändras, en ny typ av kommunikation kan införas och mobila servicecenter inrättas. Men det kräver en stark vilja och ett proaktivt agerande, särskilt då det gäller myndigheter, kommuner och städer.

Urbanisering inte Finlands enda prioritering för framtiden?
I dagens värld upplever vi urbaniseringstrenden som stark, vilket innebär att både arbetsmöjligheter och levnadsmönster drar allt fler människor till de större befolkningscentren. Den trenden kommer säkert att hålla i sig ännu en tid, men med tiden blir den troligtvis mer fragmenterad – i synnerhet för personer som bedriver verksamhet där det inte alltid ställs krav på fysisk närvaro och som därmed kan vara etablerade på flera olika ställen, eller sätter högre värde på närhet till natur.
Med tanke på skärgården borde vi i större utsträckning påverka våra politiker att ta itu med samhällsutvecklingen på ett mer mångfacetterat sätt, och inte endast fatta beslut och verkställa åtgärder på urbaniseringens villkor. Speciellt då urbaniseringen av andra än politiska orsaker har en stark egen drivkraft. I en balanserad samhällsutveckling borde man se de utvecklingsmöjligheter som landet i sin helhet har och säkerställa att vi drar nytta av dem för framtiden. Här borde skärgården vara särskilt intressant, eftersom vi har en unik natur.

Svag politisk vilja för att utveckla skärgården ?
Många mindre frivilligorganisationer gör sitt bästa för skärgården, men tyvärr har vi inte sett av så många starkare organisationer eller personer, som politiskt kan påverka på nationell nivå och som åtnjuter bredare politiskt stöd.
Hittills har det varit svårt att få till stånd en starkare politisk vilja – och kanske har en sådan inte heller funnits. Men på lång sikt, ifall skärgården ska väcka ett större intresse och få en bättre framtid än vad utvecklingen tyder på i dag, bör vi få till stånd en större politisk vilja för skärgårdens utveckling.

En viktig intressentgrupp för skärgården består av alla de som har sitt andra hem här, må det så vara ett sommarhem tillsvidare, och som starkt känner för naturen och skärgårdslivet.
Bland alla dessa personer finns det många som väl kunde mobiliseras bättre för en livskraftig skärgård. I dag behandlas de främst som utomstående, tillfälliga gäster eller bara fritidsmänniskor. Många av dem är allt annat och borde av såväl skärgårdsbefolkningen, kommunerna som myndigheterna betraktas mer som skärgårdsbor och viktiga aktörer för skärgårdens utveckling.
Även för våra olika delar och områden i skärgården finns det skäl att hitta sin egen starka profilering för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för just sina specialiteter.
Det hjälper både myndigheter, företag och människor att utveckla produkterna så starkt som möjligt, så att deras dragningskraft når långt utanför deras dagliga påverkningsområde.
Även några mindre kortsiktiga förändringar kan ändra utvecklingsförutsättningarna.

Kunde till exempel följande åtgärder förbättra framtiden för boende i skärgården;
1) Människor kan vara fast bosatta och betala skatt på flera ställen
2) Säkerställa högeffektiva digitala nätverk för skärgården och övertyga staten om att stödja Nokia då det gäller att bygga upp ett skärgårdskompetenscenter för att utveckla och testa nya 5G- och 5+G-nätverk och applikationer
3) T.ex. Pargas stad 2019 besluter att a) grunda nya skolor, b) utveckla nya hälsovårdstjänster, c) skapa ett nätverk för båttransporter för att komplettera den nuvarande färjetrafiken, och d) Pargas profilerar sig som ”Skärgård” (inte stad) för mig & dig att bo, arbeta och leva i”
4) Stärka finansieringen för skärgårdsprojekt och säkerställa att organisationer som Business Finland (Finnpro, Tekes), Sitra, Åbo Universitet/Akademi, EU och andra nyckelföretag tar skärgården som ett starkare prioriteringsområde
5) Aktivt bygga upp några branschspecifika utvecklingsföretag och åstadkomma helhetsprodukter mellan lokala aktörer för marknadsföring och investeringar samt en serviceportal för all service som finns i skärgården
6) Utveckla nya småskaligare flexibla modeller för tjänster, utbildning, energi, transport för skärgårdens infrastruktur och för start-up i skärgården, samt inrätta en fond för nyutveckling
7) Skapa en ambitiös skärgårdsstrategi och verkställa denna för Finland samt sätta upp klara målsättningar för verkställigheten
8) Skapa ett aktivt ”Old Wise Persons”-skärgårdsråd för att stödja utveckling och uppföljning samt förstärka både skärgårdslagen och sammansättningen av skärgårdsdelegationen.

Vi ser fram emot att en ambitiös skärgårdsstrategi och verkställighet för Finland! Alla kan göra något för att utveckla skärgården, och det är alltid enskilda individers aktioner som är avgörande för framtiden!

Jan M Koivurinta
styrelseordförande för Korpo Whiskey Society rf

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*