Hon skrev bok om båthus och deras historia i skärgården

Björkö. Enligt författaren Katariina Sewón ligger ett typiskt båthus alltid ovanför vattnet och är ofta rödaktigt till färgen. Bild: Katariina Sewón.

När arkitekten och författaren Katariina Sewón ska beskriva sig själv börjar hon med att berätta att hon rört sig i skärgården i flera år.

– I Nagu i Pargas finns ett sommarställe där jag har tillbringat tid i snart 30 år och så har jag seglat runt en del också, säger hon.

I sin bok behandlar hon främst båthusen längs med sydvästkusten och i Åboland, men också några vid Åland och utanför Helsingfors.

Intresset för just båthus tror hon att främst beror på hennes yrke som arkitekt.

– Jag har alltid beundrat de finska båthusen, de finns i olika versioner i Norden, men inte riktigt någon annanstans i världen. De är av en särskild byggnadstyp i och med att de byggs så otroligt nära, ibland till och med ovanpå, vattnet.

Katariina Sewón
Ålder: 46 år
Bor: Helsingfors, men född i Åbo och uppvuxen i Pemar.
Familj: Två hundar, föräldrarna, två gudbarn och vänner.
Jobbar som: Arkitekt vid företaget Sarc
Favorittyp av båthus: Kan inte svara på det, men skulle gärna åka till Sverige och Norge för att bekanta mig närmare med husen vid deras kuster.
Läser helst: Är nog ingen lusläsare, men jag föredrar faktaböcker om natur och arkitektur. Läser nog någon roman ibland, bland annat Ulla Lundbergs böcker.
På fritiden: Motionerar och tränar agility med hundarna. Går på konserter, utställningar och träffar vänner. Tycker mycket om att vara ute i naturen och på sommarstället.

Skribent. Katariina Sewón har alltid beundrat de finländska båthusen. Bild: Katariina Sewón.

Intresserad av gammal byggnadsteknik

Boken Båthuset är Katariina Sewóns andra bok och den utkom första gången på finska vid förlaget Moreeni år 2016.

I hennes föregående bok Hirsiarkkulaituri (stenkistebrygga på svenska) beskrivs det hur man bygger en ny brygga med stenkista och hur man reparerar en gammal.

Idén till den första boken fick hon efter att ha sett flera stenkistor flyta vid hamnen där hon har sin båt i Nagu. Det visade sig att barnen till en bonde på en gård i närheten tillverkade dem och Sewón tyckte att det kunde vara roligt att skriva en bok om den här typens äldre byggnadsteknik.

– Boken om båthus blev sedan en ganska naturlig fortsättning eftersom båthusen ofta byggs med hjälp av stenkistor. Dessutom tyckte jag att en sådan här bok fattades och jag ville inte att den bara skulle innehålla vackra bilder utan ordentlig fakta också, säger Sewón.

När Sewón rörde sig i skärgården efter publiceringen fick hon flera önskemål om att den även skulle ges ut på svenska, eftersom en så stor del av befolkningen längs med kusten och i skärgården är svenskspråkiga.

Hennes goda vän Bosse Mellberg hjälpte henne hitta förlaget Litorale som ville trycka den svenska upplagan. Därtill beviljades hon ett stipendium för att kunna låta det förverkligas.

– Det ekonomiska bidraget var väldigt trevligt. Mina förhoppningar är nu att boken når ännu fler skärgårdsbor i och med översättningen.

Käringsund. På Åland finns en klassisk och fin by av båthus. Bild: Katariina Sewón.

En del av det finländska kulturarvet

Enligt Katariina Sewón är båthusen en viktig del av den bebyggda finländska kulturmiljön.

– Det äldsta båthuset jag stötte på medan jag samlade material till boken var från slutet av 1700-talet, men de har nog funnits innan det. Redan vikingarna använde till exempel en slags båthus, menar hon.

De riktigt äldsta båthusen har byggts utan bygglov och det finns därför inga ritningar av dem alls. De är väldigt dåligt dokumenterade och på sin höjd kan det finnas några gamla fotografier av dem.

Nu förtiden menar Sewón att det däremot är ganska strikta begränsningar gällandet byggandet vid stränder.

Personer som vill bygga båthus ska vara bosatta på orten eller ha ett yrke som gör att det behövs. Man får inte bygga hur som helst, men det kan förstås också variera, menar hon.

– Det är också förbjudet att bosätta sig i byggena. Många kanske drömmer om en sommarstuga alldeles vid vattnet, men det är inte tillåtet.

Lofsdal. Det äldsta båthuset som Katariina Sewón stött på är från 1700-talet och finns i Pargas. Bild: Katariina Sewón.

Ett typiskt båthus

Båthusen i skärgården varierar väldigt mycket, men Sewón menar att det nog ändå finns vissa typiska drag.

– De är antingen alldeles invid stranden, eller byggda på stolpar och stenkistor ovanför vattnet. De har ofta få fönster och dörrar, en större öppning för båtarna ut mot vattnet, och så är det gråa eller rödaktiga i färgen. Förr var det inte heller ovanligt att de byggdes av det trä som fanns till förfogande eftersom det var billigt, säger hon.

Enligt henne är båthusen i Sverige däremot lite annorlunda.

– Där ser de mer ut som hemaktiga hus, med bland annat flera fönster och kanske lite fler förvaringsutrymmen inuti. Bestämmelserna kring dem skiljer sig också en aning.

I Norge finns det också en del, men av dem hon sett är de också av lite egna varianter. I resten av världen finns det inte båthus som liknar de nordiska.

– Det beror nog väldigt mycket på klimatet. Vi har inhav här och inte några särskilt häftiga strömmar som kunde göra det svårt att bygga vid vattnet. Vi har inte heller tidvatten som skulle kunna påverka, men de hårda vintrarna och isarna gör nog att båthusen inte är eviga byggnader, säger hon.

Boken Båthuset av Katariina Sewón. ÅU-foto.

”Spännande att höra andras berättelser”

Själv ser Katariina Sewón sig inte som någon författare, utan som en ganska praktisk person.

– Jag tycker om att syssla med många saker, men skrivandet är mer av en hobby, inte mitt jobb. Men det har varit otroligt trevligt och givande. Mitt skrivande har fått utvecklas under projektets gång.

Någon skönlitterär skribent menar hon inte heller att hon är. Faktasamlande och dokumenterande är vad hon gillar att göra.

– Det har verkligen tagit tid. Först måste jag bestämma träff med personerna, se till att de passar deras tidtabell, och sedan ska jag ta mig ut till skärgården. Ibland har jag besökt en del personer flera gånger i olika skeden av deras båthusbyggen, så det är nog ganska arbetsamt.

Men samtidigt har hon fått se vackra ställen, olika byggnadstyper och fått träffa trevliga människor.

– De flesta har varit riktigt vänliga och öppna. Det har varit väldigt spännande att ta del av deras berättelser och liv, säger hon.

Stansvik gård. I Helsingfors finns ett lite annorlunda båthus i empirisk modell. Bild: Katariina Sewón.

Roliga och unika projekt

Under sin tid av materialsamlande har Sewón stött på en hel del båthus som stannat kvar i minnet.

– En överraskning var en fin och klassisk båthusby i Käringsund i Åland, och så finns det ett i en väldigt spännande empirisk modell på Stansvik gård i Helsingfors. I Kirjala i Pargas finns det ett som är fast i bergsväggen, och på Stenskär i Nagu finns det ett som är otroligt enormt och vackert, berättar hon.

Det fascinerar henne med båthusen är väldigt långt den gamla byggnadstekniken, som ibland fortfarande används.

– Skärgårdsborna har alltid byggt själva, även om många beställer dem nu förtiden. Men en man som jag träffade hade använt gamla telefonstolpar då han byggde sitt båthus, så det är ofta fråga om riktigt roliga och unika projekt.

Hon hoppas också att det finns en framtid för båthusen.

‒ Det får väl inte bli ett alldeles för vilt byggande, utan det måste ske enligt bestämmelserna förstås så att det inte äventyra miljön eller naturen på något sätt. Men jag uppmuntrar definitivt till byggande av båthus! De är en del av vårt kulturarv och ett tecken på bebyggelse.

2 Kommentarer

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*