Hög trivselfaktor på svenska dagen-festen i Åbo

Mingel på svenska dagen-festen. Foto: Kim Lund

Det var en hjärtlig, men samtidigt högtidlig stämning då svenska dagen-festen firades i konserthuset i Åbo på måndagskvällen. Festtalen och prisutdelningarna varvades med musik och sång och under pausen var det många ansikten som sken upp i glada ”nämen hej – är du också här-leenden”.

Charlotta Palm och Vanja Lehvonen.

Charlotta Palm och Vanja Lehvonen hörde till de yngre festdeltagarna. De hade kommit för att lyssna på sina goda vänner Thomas Gräsbeck och Benjamin Hedberg som uppträdde på festen, men också för att visa sitt stöd för det svenska språket.

– Det är kul att vara här på en fin fest med goda vänner. Här är en fin gemenskap och man träffar många bekanta. Det är vi unga som måste hålla svenskan levande.

Också Otto Laurén värdesätter svenskan och har på senare tid allt mer börjat uppskatta möjligheten att tala svenska.

– Jag har märkt att man inte längre får service på svenska på Ikea eller Stockmann och då går det åt fel håll. Jag tycker det händer oftare än förut, eller så har jag bara haft otur.

Otto Laurén vill värna om det svenska språket.

Ungdomarnas kompisar Gräsbeck och Hedberg gör två bejublade framträdanden. Gräsbeck har musicerat sedan barnsben medan Hedberg har en något kortare musikkarriär bakom sig.

För Thomas Gräsbeck och Benjamin Hedberg var det en fantastisk upplevelse att uppträda på svenska dagen-festen.

Men de trivs tillsammans och att stå på konserthusets scen på svenska dagen var en minnesvärd upplevelse.

– Det var jättekiva och ett fantastiskt tillfälle att få spela på. Samtidigt är det viktigt att få upprätthålla svenskans status.

Ing-May Engblom och Gun-Maj Mattsson

Åboborna Ing-May Engblom och Gun-Maj Mattsson sitter ner över glas bubbel under pausen. De berömmer den goda stämningen och det högklassiga programmet.

– Det är trevligt att vara här och träffa bekanta och se på programmet som är bra och underhållande.

Hur är det då att vara svenskspråkig Åbobo i dag?

– Man får nog inte alltid service på svenska. men jag brukar nog oftast börja på svenska och om det inte går så byter jag till finska, säger Engblom.

För kvällens festtalare professor Markku Suksi var det en extra stor ära att få hålla talet i år då Finland fyller 100 år.

Markku Suksi överraskade publiken med att dra några riviga gitarriff i samband med sitt tal om nationalsånger som symbol för enhet och åtskillnad.

Suksi säger att det är en viktig markering att Finland fortfarande har två nationalspråk.

– Det att vi har två statsbärande befolkningsgrupper är samtidigt en sköld mot extremismen. Det ger oss en liberalare inställning till minoriteter. Trots en del domänförluster i Svenskfinland så har svenskans ställning inte i grunden ändrats så mycket på 100 år.

Den cirka 450-hövdade publiken hälsades välkommen av draken Svenni. Inne i den gula drakdräkten dolde sig Elli Willstedt i klass 9 D i Luostarivuoren koulus språkbadsklass.

– Det är jättecoolt att vara Svenni, men också jättevarmt och dåligt med luft.

– Det var mamma och pappa som tyckte jag skulle börja i språkbadsklassen. Men det är jättefint och nyttigt att kunna svenska. Jag har många kompisar som inte kan svenska, så de är lite avundsjuka på mig.

Elli Willstedt utan Svenniutstyrseln.

Under dagen språkbadseleverna delat ut svenska dagen-reflexer i Hansakvarteret och talat med människorna om svenska dagen. Mottagandet var mycket gott, säger läraren Lars Nyberg.

– Det var endast positiva reaktioner. Folk var glada och tyckte det är bra med tvåspråkighet.

Pippi och Christjan Brander är redan något av stamgäster på svenska dagen-festerna. I år det fjärde året i rad som Iniöborna är här.

Christjan och Pippi Brander.

– När man blir äldre känns det som allt viktigare att värna om det svenska språket. Också det kyligare samhällsklimatet gör att det känns ännu mer motiverat att vara här, säger Christjan.

– Och så är det ett så trevligt program och man träffar många bekanta. Det är toppen, säger Pippi.

 

LÄS OCKSÅ: Prisutdelning på svenska dagen festen

 

 

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*