Hård kritik mot ÅA:s könsneutrala toaletter – symboler skrapas bort, vicerektor kallar beslut "förhastade"
Man och kvinna. De traditionella symbolerna är internationellt kända, säger Ulla Achrén. Foto: Dan Lolax
Åbo Akademi ger sken av att vara jämställt och inkluderande men det sätt på vilket universitetet behandlat frågan om könsneutrala toaletter avslöjar stora brister.
Den kritiken framförs av genusforskaren Panda Eriksson, medlem i ÅA:s jämställdhetskommitté.
Eriksson riktar sin kritik mot ÅA:s förvaltning, inklusive vicerektor Christina Nygren-Landgärds som är ordförande i jämställdhetskommittén.
I maj i fjol tog jämställdhetskommittén över ett ärende som tidigare diskuterats inom ÅA:s studentkår. Ärendet gällde universitetets möjligheter att införa könsneutrala toaletter.
Kommittén kom överens om att föreslå att en symbol som redan användes av CampusSport – högskolornas och universitetens gemensamma motionstjänster – skulle användas.
Symbolen – som syns högst upp på dörren på bilden nedan – motsvarar bäst rekommendationer om att könsneutrala toaletter ska ha inkluderande symboler.
När grafikern som gjort symbolen dessutom inte krävde någon ersättning blev det jämställdhetskommitténs ordförande Nygren-Landgärds uppgift att föra saken vidare.
I juni beslöt ÅA:s förvaltningsdirektör Ulla Achrén att de könsneutrala toaletterna blir av, nästan enligt kommitténs rekommendation: toaletter avsedda för en person, inklusive toaletter för funktionshindrade, ska bli könsneutrala.
Eriksson säger att hen fick ta del av beslutet först långt senare. Det var i ÅU i augusti i fjol som Eriksson kunde läsa att ÅA får könsneutrala toaletter, men inte med den symbol som kommittén rekommenderat.
I stället, som framgår av Achréns beslut, används ”de vedertagna symbolerna för herr- och damtoaletter”. Eriksson säger att de här upprätthåller den binära uppfattningen om kön. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Besviken. Toalett-symbolen är en liten men viktig fråga, säger Panda Eriksson. Den på dörren är den som Eriksson föredrar. Foto: Dan Lolax
Eriksson har försökt få ett svar på frågorna om varför förvaltningen inte följt jämställdhetskommitténs förslag, utan att lyckas.
– Jag tror inte det handlar om okunskap. Det är en laddad symbol, men just därför ska den användas.
Kritiken mot hur frågan har skötts omfattas av Salla Tuori, biträdande professor i genusvetenskap, och av Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap.
Eriksson påminner om att ett av ÅA:s profilområden är ”minoriteter”. I skenet av beslutet att inte använda den mer inkluderande symbolen drar hen slutsatsen att ÅA är mest intresserade av till exempel etnisk diversitet och av att ge sken av jämställdhet.
– Den genusvetenskapliga ämnesföreningen är beredd att själv stå för kostnaderna för symbolerna om det krävs.
Hen upplever att varken dekanus Mikael Lindfelt eller Christina Nygren-Landgärds lyssnat på kritiken. Speciellt besviken är hen på Nygren-Landgärds som i egenskap av kommittéordförande och vicerektor har makt att påverka.
Sten på bördan är att ÅA inte ens följt förvaltningsdirektörens beslut att behålla stora toaletter med flera bås som separata herr- eller damtoaletter utan också skyltat dem med mans- och kvinnosymboler.
Det har lett till klagomål från kvinnor som inte vill dela toalett med män.
Några timmar efter ÅU:s intervju beslöt den genusvetenskapliga ämnesföreningen att själva skrapa loss symbolerna för de stora toaletterna i byggnaden Arkens aula, så att herr- och damtoaletterna nu är åtskilda.
Neutraliteten skrapas bort. Annina Forsblom, ordförande för den genusvetenskapliga ämnesföreningen, skrapar bort symboler damsymbolen från toalettdörren och gör den till en herrtoalett. Foto: Panda Eriksson
Ordförande: Vi borde ha utrett bättre
Förvaltningsdirektören Ulla Achrén säger att toalettfrågan fått allt för stor uppmärksamhet i jämställdhetskommittén.
Hon säger att kommittén i stället borde fundera på jämställdhetsfrågor som berör anställningar och lönenivåer på ÅA.
Dessutom ifrågasätter hon hur stor del av de studerande som Panda Eriksson verkligen representerar.
– Kanske borde man göra en enkät om det.
Achrén säger att ÅA delvis retirerat i frågan om könsneutrala toaletter på grund av de klagomål som också Eriksson nämner.
En del toaletter med flera bås har alltså gjorts om till traditionella dam- och herrtoaletter.
Införandet av könsneutrala toaletter har också lett till att städarna måste besöka dem oftare, tillägger Achrén.
Vad gäller kritiken mot valet av symboler säger hon att ÅA valde symboler som var internationellt gångbara.
Vicerektor Christina Nygren-Landgärds instämmer i att jämställdhetskommittén borde syssla med viktigare frågor.
Dessutom tycker hon att jämställdhetskommittén var lite för ivrig i sitt initiativ.
– Vi borde ha utrett bättre, haft fler möten, diskuterat mera.
Nygren-Landgärds syftar på kritiken mot de könsneutrala toaletterna, och att de upplevs som snuskigare än förr.
Dessutom hade kommittén inte över huvud taget beaktat att frågan är knepig för folk med en muslimsk övertygelse.
Vicerektor tycker att man borde syssla med viktigare frågor (kanske hur mycket oftare städarna måste besöka toaletterna nuförtiden?), och förvaltningsdirektören ifrågasätter hur stor del av de studerande som representeras i denna fråga.
Detta vid ett universitet som själv har profilerat sig genom sitt ”breda perspektiv på minoritetsforskning” och som har ”byggt upp en betydande expertis på minoritetsforskningens område” (direkta citat från universitetets hemsida).
Som ÅA-alumn får man ju skämmas över sådana ordval och hur frågan har skötts av universitetets ledning.
Nå huh huh, nog har de mycket att fundera över! I mitt huvud när jag en tanke att Åbo Akademi kanske borde syssla med forskning och undervisning, inte toalettdekaler. På väldigt många dörrar finns dessutom den allmänt vedertagna bokstavskombinationen WC som anger att det är en toalett, inte t.ex. en städskrubb. Här finns ju förstås ett tillfälle för någon kommitte att fundera över förkortningens engelska härstamning, är den tllräckligt inkluderande för alla icke-engelskspråkiga toalettbesökare.