Goda erfarenheter av Åbolands bypolis

Biträdande polischef Kari Puolitaival och kriminalkommissarie Teijo Ristola presenterar aktuella polisnyheter för Åbos journalister. Foto: Kim Lund

Polisledningen vid Sydvästra Finlands polisinrättning är nöjd med bypolisernas verksamhet i Pargas och Kimitoön. I somras blev det klart bypoliserna blir en bestående del av det lokala polisarbetet och poliserna har sedan försöket inleddes för två år sedan synts betydligt oftare i gatubilden än tidigare.

En av fördelarna är att polisen och lokalbefolkningen har kommit närmare varandra, säger kriminalkommissarie Teijo Ristola.

– Förr kunde poliserna komma från Åbo, Reso eller Salo. Nu är det lokala poliser och det har gjort att polisen och invånarna har lärt känna varandra bättre. Också språkfrågan är viktig eftersom en stor del av befolkningen talar svenska.

Mikko Läntinen och Jonas Baarman är bypoliser i Pargas. Deras chef i Åbo är nöjd med deras insats.

Fördelen med en lokal polispatrull visade sig också tydligt vid knivdådet i Kimito för en dryg vecka sedan då en kvinna misstänks ha dödat en man i en höghuslägenhet i Kimito.

Bypolisen råkade befinna sig i närheten och kunde snabbt åka till platsen och gripa den misstänkte gärningsmannen.

För tillfället är personalstyrkan i både Pargas och Kimitoön tillräcklig, säger Ristola. I Pargas finns det tolv poliser och i Kimito tre. Det räcker för att göra det nödvändiga polisarbetet, men inte för så mycket mer.

– Det är synd att vi inte hinner vara så mycket ute i skolor och daghem och prata om polisarbetet. Vi borde också ha mera tid att träffa och diskutera med mopedungdomarna. De är hyggliga ungdomar och inga brottslingar. Det hjälper inte så mycket att skriva ut böter åt dem, i stället borde polisen informera och prata med dem.

Från och med nästa år kan det bli aktuellt med minskade öppethållningstider för polisstationen i Pargas. I dag har polisjouren öppet fem dagar i veckan och tillståndsservicen tre dagar.
Men eftersom en stor del av tillståndsärendena i dag sköts elektroniskt kanske det skulle räcka med att ha öppet endast två dagar i veckan, tänker Ristola.

Också största delen av brottsanmälningarna görs i dag elektroniskt.
För att frigöra resurser är det möjligt polisjourens öppethållningstider till tre, fyra dagar i veckan.

– På så sätt kunde polisen röra sig mera på fältet i stället för att sitta på kontoret, säger Ristola.

 

Brottsligheten i Åboland

Det begicks färre brott i Pargas och Kimitoön under årets 10 första månader jämfört med motsvarande tid i fjol. I Pargas minskade antalet brott med 16 procent, på Kimitoön med 10 procent.
I siffror betyder det 595 brott på Kimitoön och 1 843 i Pargas.
På Kimitoön begicks det 10 våldsbrott, vilket är fem färre än under 2016. I Pargas däremot ökade antalet våldsbrott och till exempel misshandelsfallen ökade med drygt 15 procent från 57 fall till 66 fall. I Pargas bokfördes fem våldtäkter, på Kimitoön inte en enda.
Narkotikabrotten minskade i Pargas med hela 85 procent, från 57 fall 8. På Kimitoön ökade fallen från 3 till 6.
På båda orterna begicks färre egendomsbrott än i fjol. 264 i Pargas och 71 på Kimitoön.
I Pargas gjordes 1 333 polisutryckningar, på Kimitoön 680.
I Åbo bokfördes 21 613 brott under januari–oktober. Det är en minskning med drygt 2 000.
Källa: Polisen

 

Polisen har spaning på ett tiotal riskpersoner i Egentliga Finland

Polisinrättningen i sydvästra Finland har fått vänja sig vid nya hotbilder. Det handlar om extremrörelser, religiös radikalisering, organiserad brottslighet och cyberattacker.
Skyddspolisen beräknas ha extra koll på cirka 350 personer som kan utgöra något slags hot mot den nationella säkerheten eller sin omgivning, av dem finns omkring 35–40 personer i Egentliga Finland.

Man kunde tro att det oftast handlar om asylsökande eller radikaliserade IS-anhängare, men så är inte fallet säger kriminalkommissarie Teijo Ristola.

– Vi söker också olika slags ensamvargar som kan utgöra ett hot. Vi talar då om människor med mentala problem, ungdomar som hotar en skola, men också folk i olika extremrörelser på höger- eller vänsterkanten.

Polisen kan komma de misstänkta personerna på spåren genom egen spaning och man samarbetar också med Röda Korsets flyktingförläggningar och moskéerna i Åbo för att hitta personer som uppvisar tecken på radikalisering.

– Ibland får vi också tips från någon persons näromgivning. Det kan då handla om att någon sprider hatprat på sociala medier, eller har sitt rum fullt med material som vittnar om att personen har radikaliserats.

 

LÄS OCKSÅ:  Bypolisen i Pargas får fortsätta

   Bypolisen stannar i Kimtioön och Pargas

  Bypoliser ska synas i hela skärgården

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*