Förslag: Lång matematik ger högst poäng – filosofi ger lägst när universitet antar nya studerande

elever, klass, skolklass, katedralskolan, undervisning, prov,
Foto: Emma Strömberg.

En arbetsgrupp har gett ett förslag för hur universiteten ska poängsätta studentbetyget när de antar nya studerande. Ett kriterium för poängsättningen i arbetsgruppens modell har varit att de ämnen som har fler kurser i gymnasiet har fått högre poäng. Lång matematik har väldigt många kurser jämfört med till exempel filosofi som hamnar lägst i poängsättningen.

Lång matematik ger flest poäng enligt modellen, 41 poäng, efterföljt av modersmål som ger 39 poäng. Enligt modellen kan en utbildningslinje välja ett studentämne som relaterar till den specifika utbildningen som skulle ge 37 poäng.

Därefter kommer fysik i poänghierarkin, med 34 poäng. Realämnena landar på 28-22 poäng enligt förslaget. Filosofi är det enda ämnet som bara är värt bara 22 poäng, följt av hälsokunskap med 24 poäng.

Jaakko Lindfors är lärare i historia, filosofi och livsåskådning på Katedralskolan. Han tycker att det är problematiskt att arbetsgruppen flyttar tyngdpunkten till teknik och teknologi och gynnar de matematiska ämnena.

– Det finns många samhälleliga och etiska frågor som också är viktiga, säger Lindfors.

Han är orolig för hur förslaget skulle påverka gymnasiernas verksamhet.
– Elever kommer att välja att skriva de ämnen som ger maximalt poäng. Det påverkar vilka kurser de tar och det innebär att skolorna inte självklart kan ordna kurser i alla
ämnen. Gymnasierna förlorar till viss del sin allmänbildande uppgift, säger Lindfors.

Mats Lindfelt, direktör för Åbo Akademis forskning och utbildning, lyfter fram att ur antagningssynvinkel är det viktigt att det finns en spridning i poängsättningen mellan ämnena.
– Om laudatur i alla ämnen skulle ge lika många poäng skulle vi få många sökande som landar på samma poäng i antagningen, säger Lindfelt.

Universitetens antagningsreform
Syftet är att slopa arbetskrävande inträdesprov.
En arbetsgrupp vid Helsingfors Universitet har utarbetat en modell för poängsättning av ämnen i studentbetyget.
Projektet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
Det är regeringen som drivit på en reform.
Universiteten har kommit överrens med ministeriet om att reformera antagningen så att över 50 procent av studenterna ska antas endast utgående från studentbetyg.
Urvalsproven kommer fortfarande att finnas kvar för en mindre kvot av studieplatserna.
Universiteten har tid fram till januari att kommentera arbetsgruppens förslag.
De nya antagningskriterierna ska presenteras för gymnasierna i augusti 2018.
Målet är att de gemensamma kriterierna för antagningar ska tillämpas i antagningarna till universitet våren 2020.

Läs också:

År 2020 kan studerande komma in på universitet utan inträdesprov

Gallup i Katedralskolan: Vad tycker du om den föreslagna antagningsreformen till universiteten?

 

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*