För unga Ruisrockbesökare är miljötänk naturligt – mycket av festivalens miljöarbete syns inte utåt

De sopsamlande volontärerna är många. För en arbetsinsats som motsvarar två arbetsdagar får Tytti Tuomi och Rosa Ekstam varsin festivalbiljett. Foto: Stefan Holmström

Esboborna Tytti Tuomi och Rosa Ekstam, båda 18 år, jobbade det här året som sopsamlande volontärer på Ruisrock.
– Det betyder femton timmar jobb för en tredagarsbiljett, säger Tuomi.
Volontärerna får också mat, dryck och en t-tröja för sin insats.
Det sätt hur arbetet och fritiden fördelas varierar mellan volontärerna, säger hon. Ekstam och Tuomi, båda 18, arbetade 7,5 timmar på både fredagen och söndagen och hade därför en fri festivaldag på lördagen.
– Så här tidigt på dagen är det inte mycket jobb, säger Ekstam på söndagseftermiddagen.
– Men senare blir det nog en hel del, säger Tuomi.
– Supermycket skräp, tilläger hon.

Den friska vinden, som fick småskräp att flyga omkring, gjorde inte jobbet lättare.
Något spännande har duon inte hittat, utöver de egentliga soporna.
– Några gånger har vi hittat smycken, säger Ekstam.
– Det vanligaste utöver skräpet är säkert delar från söndertrampade solbrillor, säger Tuomi.

Skräp står för endast en del av den totala miljöbelastningen, de stora miljöfrågorna berör sådant som publiken inte ser. Foto: Stefan Holmström

Tuomi och Ekstam står för den mest synliga miljögärningen på Ruisrock. Sop- och återvinningskärlen har också blivit allt fler och synligare, men det stora som görs hittas på annat håll, säger Ruisrocks ansvariga producent Piia Lääveri.
– Miljöfrågorna står mitt hjärta nära, säger Lääveri.
Hon har tidigare varit flera år miljöansvarig inte bara på Ruisrock men också på Flow-festivalen i Helsingfors.

Lääveri är kulturproducent från yrkeshögskolan Sydväst men har fortbildat sig i evenemangsproduktion och den vägen lärt sig en hel del om det som kallas miljöavtryck.
– Det brukar vara så att artister som anländer med flyg står för den största andelen.
I och med att de inhemska artisterna dominerar på Ruisrock, är det utsläppselementet mindre här.
– En annan stor sak är hur folk tar sig till Åbo, säger Lääveri.
Var tredje kommer från Åboregionen, var tredje från huvudstadsregionen, och resten från nästan hela övriga Finland.
– Vi samarbetar också med VR, som satt in en extra tågavgång natten till måndag.

Sortering och miljöaspekter är viktiga för Camilla Wennström, Karoliina Laine och Annika Auramo. Det är inte sådant som avgör om de besöker en festival, men miljöprocesserna ska fungera, anser de. Foto: Stefan Holmström

I miljöfrågor är danska festivalen Roskilde en föregångare, säger Lääveri. En annan är norska Øyafestivalen.
– På Øyafestivalen serveras endast ekologisk mat och det är arrangörerna som förser säljarna med råvarorna. De får också bidrag av samhället för att ha en heltidsanställd person som jobbar med miljöfrågor.
Ruisrock har numera Ekokompass-certifikat, så som flera andra stora finländska musikfestivaler. Miljöledningssystemet har skapats av huvudstadsregionens städer och deras miljö- och trafiktjänster samt elbolaget Helen.

Ifjol infördes plaståtervinning på Ruisrock. En tanke är också att sopkärlen inte ska gömmas utan nästan stå på paradplats. Det är något Åbobon Camilla Wennström, reagerar på.
– Det är inte miljöfrågor som avgör om jag går på festivalen men det är positivt att se hur det är ordnat här.
– Det är jätteviktigt förr mig att det här är välskött, säger kompisen Karoliina Laine, som själv arbetar med miljöfrågor.
Den tredje i sällskapet, Annika Auramo, instämmer.
– Det är klart att man undrar över sådana här saker, då det här också är ett naturskyddsområde.

Festivalen uppmanar inte bara besökare att sortera, man handleder också underleverantörer och samarbetsparter.
– Det är svårt att veta vad folk tar med sig, men det avfall som uppstår här kommer främst från mat- och ölservering, och det försöker vi sköta så bra som möjligt.
Det finns också externa faktorer som bidrar till en positiv utveckling, säger Lääveri. Scentekniken har blivit elsnål, alla fordonstransporter som behövs ger mindre utsläpp, och så blir komposterbara tallrikar och bestick hela tiden billigare. Allt sådant samverkar då man ser på helheten, säger Lääveri.
Ytterligare en faktor är de unga nya besökarna.
– Återvinning är inte något de lärt sig, återvinning har alltid funnits där i deras liv.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*