För journalister är det oftast bäst att välja ord och formuleringar som inte retar upp majoriteten.

Är det verkligen rätt att skriva ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar? Den frågan har språkvården fått då och då under de senaste åtta åren.
”De som fått nej måste lämna” stod det för en tid sedan i en rubrik i Dagens Nyheter, där Sveriges statsminister Löfven uttalade sig om asylsökande.
”De som lämnat är de som har allra störst litterär kompetens” sa Sveriges Radios kulturreporter Mattias Berg i en kommentar om krisen i Svenska Akademien.
Vasabladet hade nyligen en rubrik om fotbollsspelaren Perparim Hetemaj som lägger av: ”Är rätt att lämna nu” och en annan sportrubrik som lydde Mourinho: ”Vi stoppar inte Zlatan från att lämna”.

Det går att säga och skriva så när det är uppenbart för lyssnaren och läsaren vad det är som lämnas. Men ända sedan språkvårdarna uppmärksammade att verbet lämna har börjat användas utan objekt i betydelsen ’resa, ge sig av, avlägsna sig från’ har de också upplyst skribenterna om att den här konstruktionen kan orsaka irritation, eftersom den är ny i svenskan och ett direktlån av en engelsk konstruktion.

Språkliga nymodigheter irriterar en del av läsarna och lyssnarna, och för journalister är det därför oftast bäst att välja ord och formuleringar som inte retar upp majoriteten. Syftet med de flesta journalistiska texter är ju inte att irritera utan att informera.
Hur man talar i privata vardagliga samtal är en annan sak. Det verkar finnas en inbyggd vilja hos alla unga att använda uttryck som deras föräldrar inte använt. Unga behärskar dessutom engelska på ett annat sätt än tidigare generationer, vilket naturligtvis också påverkar deras eget språk.

Balansgången mellan att inte reta upp massorna med sitt ordval och att samtidigt använda ett kreativt och nyanserat språk som även tilltalar yngre läsare och lyssnare är ibland svår. Det återstår att se hur det går med ”lämna” utan objekt i finlandssvenska texter.

Det österbottniskt dialektala ”lämna” konstrueras också utan objekt, men det betyder ”att bli kvar, stanna kvar”. Tidigare fanns den här betydelsen av lämna mer allmänt i svenskan, enligt den historiska ordboken Svenska Akademiens ordbok. I dag är det bara österbottningar som säger ”Det lämnar inget kvar åt yrkesfiskarna”; (rubrik i Vasabladet) och att de lämnar på vårdledigt eller lämnar hemma.
Det här “lämna” är djupt rotat även i många utflyttade österbottningars språk, men för övriga svensktalande är det här bruket främmande eller till och med obegripligt. Det ska därför helst undvikas i medietexter och i vårdat radio- och tv-språk.

Minna Levälahti

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk Presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*