Fler utländska medborgare misstänktes för sexualbrott i fjol

ÅU-foto

Andelen icke-finska misstänkta i polisanmälda brott sjönk i fjol jämfört med 2015. Däremot har andelen misstänkta med utländskt medborgarskap stigit då det gäller anmälda sexualbrott.

Vad gäller brottsrubriceringen sexuellt antastande ökade antalet anmälda brott där utländska medborgare misstänktes med 202 procent och för våldtäkt ökade antalet anmälda brott med 64 procent.

Data som polisen samlat ihop för FNB täcker januari–november 2016. Uppgifter för december månad finns ännu inte tillgängliga.

Brottsrubriceringen sexuellt antastande infördes i lagen så sent som hösten 2014.

Polisinspektör Måns Enqvist säger att man ännu inte kan bedöma huruvida den större andelen utlänningar som misstänks för sexualbrott beror på att Finland tog emot rekordmånga asylsökande 2015.

Cirka 32 000 personer ansökte om asyl i Finland i förfjol.

– Om hit kommer mycket människor som inte är integrerade i det finska samhället och som blir tvungna att bo trångt i flyktingförläggningar är det klart att det blir oroligt och en del förövar brott. Det samma gäller samhället överlag.

– Asylsituationen syns i statistiken på ett eller annat sätt, men ännu är det för tidigt att dra alltför långtgående slutsatser.

I fjol misstänktes drygt 1 100 asylsökande för brott av något slag.

Enqvist påpekar att statistiken bara visar polisanmälda brott. I merparten av sexualbrottsfallen känner gärningsmannen och offret varandra sedan tidigare, vilket höjer tröskeln att anmäla brottet.

Enqvist säger att det finns aktörer som vill skapa en bild av utlänningar som våldtar finska kvinnor.

– Statistiken säger ändå ingenting om förhållandet mellan offer och gärningsman eller om deras bakgrund.

Statistiken visar att den misstänkta i de allra flesta fall av polisanmälda sexualbrott är finländare. Till exempel i fallen som polisanmäldes 2015, och där den misstänkta var känd, var den brottsmisstänkta finländare i 1 843 fall och utländsk medborgare i 419.

I förhållande till befolkningsgruppernas storlek misstänktes cirka 0,03 procent av finländarna och 0,2 procent av de utländska medborgarna för sexualbrott.

Enqvist säger att ett par år är en alltför kort tid för att man skulle kunna bedöma varför någon typ av brott blivit vanligare eller varför någon grupp misstänks för fler brott än tidigare.

– Vi måste följa med situationen i flera års tid och se om det fortfarande förekommer avvikelser.

Enqvist påminner om att gruppen icke-finländska brottsmisstänkta omfattar flera mindre grupper.

– Det finns de som varit i Finland i många års tid, asylsökande som anlände i fjol, och personer som kommer till Finland för att begå ett brott och sedan lämnar landet. Dessutom kan det finnas andra generationens invandrare som inte ansökt om medborgarskap.

Forskaren Matti Lehti på Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet säger att det inte är motiverat att jämföra brott som begåtts av invandrare med brott som begåtts av finländare, eftersom invandrarna är en så heterogen grupp.

– Om man talar om invandrarbrottslighet i allmänhet, då talar man främst om brott som begås av svenskar, ester och ryssar, eftersom de utgör en så stor andel av invandrarna.

Lehti säger att brottsligheten i den här gruppen ligger på ungefär samma nivå som hos urbefolkningen.

 

 

Forskare: Kulturen förklarar inte skillnaderna

I proportion till befolkningsgruppernas storlek gör invandrare från Mellanöstern och Afrika sig oftare skyldiga till vålds- egendoms- och sexualbrott än Finlandsfödda.

Forskare Martti Lehti vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet säger dock att invandringen i sig är en rätt oväsentlig del då man forskar i brottslighet.

Det avgörande ur forskarsynvinkel är varifrån i världen människor kommer och varför de flyttat till Finland, säger Lehti.

– Det som ursprungsländer med högre brottslighet har gemensamt är att största delen av utvandringen från dessa länder är humanitär utvandring, säger Lehti.

Enligt honom kan man inte förklara kriminalitet med annorlunda kultur.

– Det finns knappast några kulturella faktorer som till exempel skulle förklara skillnader i vålds- och sexualbrott. En högre andel i brottslighet beror på mer allmänna orsaker.

Lehti konstaterar att personer som kommer som invandrare av humanitära skäl ofta lider av trauman; det är svårt att integrera dem i samhället och de har väldigt dåliga förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

– Brottsligheten är inget fenomen som kan särskiljas från andra problem.

FNB

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*