Fiskare efterlyses

Kloka människor äter fisk var Åbolands Fiskarförbunds slogan för ett antal år sedan. Förbundet har ett långt perspektiv på fiskenäringen i Åboland, förbundet grundades år 1926. I dag kämpar förbundet och yrkesfiskarna med flera utmaningar, yrkesfiskarna minskar i antal och även fångsterna minskar. Hur ser branschen ut om några år?

Fisk överlag upplevs som något positivt och dessutom gott, om man inte råkar vara allergisk mot fisk. Att fisk, år efter år, är i ropet bestyrks av besökarmängden på Skärgårdsmarknaden i Åbo som ordnas på våren och Åbo strömmingsmarknad som ordnas på hösten. Färsk fisk har efterfrågan.

Yrkesfiskarnas vardag och utvecklingen i branschen är krass, trots fiskens popularitet. Fångsterna dokumenteras noggrant och därför finns det pålitlig statistik som visar att yrkesfiskarnas fångst minskat, till och med dramatiskt.

I fjol (år 2017) var yrkesfiskarnas fångst i Åboland totalt 41 550 kilogram, då motsvaranden siffra 10 år tidigare var 122 912 kilogram. Trenden är tydlig då man går ytterligare 10 år bakåt. År 1997 var fångsten 274 010 kilogram. Statistiken berättar om en dramatisk förändring. Fortsätter denna utveckling, som egentligen måste kallas avveckling, kommer vi om 10 år att sakna yrkesfiskare i Åboland. Den som vill äta lokal färsk fisk blir tvungen att skaffa sig ett metspö eller annan mera avancerad fiskeutrustning.

Fjällfisket har minskat dramatiskt. Enligt statistiken är det endast mindre trålare som klarat sig någorlunda. Många faktorer påverkar fiskenäringen och fångsterna. Några viktiga element är vädret, sälar och skarvar. Vädret får även yrkesfiskarna leva med, men åtgärder gällande sälar och skarvar är akuta. Den stora frågan lyder, kan man få myndigheterna och politikerna att öppna ögonen för säl- och skarvpopulationen.

Havsörnen verkar sköta sin andel av skarvproblematiken, nu behövs också myndigheternas insats.

Enligt statistik från år 2016 fanns det i Östersjön över 30 000 sälar, av vilka drygt 8 000 i Åboland. I Skärgårdshavet finns för tillfället cirka 5 700 skarvbon, kunde ÅU rapportera i går. Detta är en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Ökningen av antalet havsörnar har gjort att antalet skarvar ha minskat.

Måttlighet är en dygd, det här torde gälla även antalet sälar och skarvar. Naturens mångfald ska respekteras och miljövärden ska beaktas, det är alla överens om. Människan har ändå i många århundraden reglerat naturens utveckling, på gott och ont. I fallet med sälar och skarvar har vi tillräckligt med utredningar och rapporter, nu behövs slutsatser och åtgärder. Havsörnen verkar sköta sin andel av skarvproblematiken, nu behövs också myndigheternas insats.

Framtidsutsikterna för yrkesfisket i Åboland blir ännu mera dystra, då man granskar antalet yrkesfiskare. Numera indelas kommersiella fiskare i två grupper. Grupp 1 är kommersiella fiskare med en inkomst från fisket på över 10 000 euro per år och grupp 2 är övriga kommersiella fiskare. I fjol fanns totalt 76 registrerade fiskare i Åboland, jämfört med 143 år 2007. Antalet har ungefär halverats under 10 år.

En närmare titt på statistiken ger vid handen att endast 20 fiskare (eller sammanslutningar) i Åboland hör till grupp 1, av dessa finns 10 i Pargas och 10 på Kimitoön. Utan ett trendbrott i statistiken, kommer vi i framtiden allt oftare att äta fyrkantig fisk, köpt i affärens frysdisk.

Hur hitta nya yrkesfiskare? Hur ska man gå till väga om man vill bli fiskare? Utbildning inom branschen finns i Åboland. Yrkesinstitutet Livia ordnar fiskeri- och miljöutbildning i Pargas. I regionen finns således ypperliga möjligheter att utbilda sig inom fiskeribranschen.

För tillfället studerar i Pargas cirka 50 personer för grundexamen inom fiskerinäringen. Utbildningen är 2 årig om man har studentexamen, annars 3 årig. I utbildningen ingår yrkesfiske, fiskförädling, handel med fisk, fisketurism och fiskodling. De flesta som utbildar sig blir företagare, till exempel fiskeguider eller så får de jobb inom fiskindustrin.

Vem blir då yrkesfiskare? Att bli yrkesfiskare kräver en hel del. Utöver utbildning eller praktik behöver man båt, strandtomt med brygga, fiskeutrustning, fiskevatten, lämpliga kylutrymmen med mera. Allt detta går att köpa eller hyra och så kan man också samarbeta med andra i branschen. Men att skaffa ett startkapital som behövs för alla investeringar är inte enkelt, det kräver målmedvetenhet och mod. Man kan fråga sig hur bankdirektören i kostymen reagerar, om man traskar in till banken och begär lån för fiskebåt, strandtomt och övrig utrustning.

Åbolands Fiskarförbund kunde skriva, högst upp på sin åtgärdslista: Var och hur hitta nya yrkesfiskare till Åboland? En skärgård utan fiskare och tillgång till färsk fisk är lite som ett café utan kanelbullar, men betydligt allvarligare.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*