”Finns inga hokus pokus-konster för att få fler elever på Kimitoön” – antalet jobb avgörande, säger politiker

skolor och uteområden så de är i långt bättre skick än många andra kommuners, men elevantalet minskar ändå. Här den nya sportplanen som i fjol togs i bruk vid Amosparkens skola. Foto: Monica Sandberg

Fram till år 2024 minskar det totala antalet elever på Kimitoön från dagens 598 till 542 elever om prognosen stämmer.
Frågan har diskuterats på många plan, förstås också inom Kimitoöns bildningsnämnd. Ordförande Hanna Guseff (SFP) säger att det är oroväckande men att en hel del kan hända under tiden fram till 2024, till exempel kanske hallarna i Dalsbruk kan erbjuda flera arbetsplatser inom kort.
– Fler jobb ger inflyttning, vilket stärker skolorna med fler elever. Så hoppas jag också att trenden med distansarbete håller i sig, det finns de som föredrar att bo på landsbygden eller i skärgården.
Guseff tillägger att det inte finns några hokus pokus-konster, men att en bra skola och bildning är grunden för en välmående kommun.

”Det är arbetsplatser som behövs”

Inte heller kommunstyrelsens ordförande Wilhelm Liljeqvist (SFP) vet om några trollkonster som kunde hjälpa.
– Inom kommunen har vi jobbat med frågan ur flera synvinklar men vi kan inte göra så mycket mera än försöka underlätta för företagen, så att de kan anställa flera. Det är arbetsplatser som behövs.
Han tror inte att jippon typ tomtförsäljning för en euro styck skulle ha särskilt stor effekt. Kommunens tomtpriser är redan nu modesta och det finns gott om bostadshus till salu.

Flytt till Sverige

 

Tidigare kommunstyrelseordföranden Anders Laurén (SFP), som har varit ordförande för de flesta av öns kommunala organ, har nu sett flera unga vuxna flytta till Sverige för studier eller jobb. I och med det försvinner potentiella föräldrar från orten.
– Nu ser vi effekten av att FN-steel kraschade 2012. Rekryteringen av unga vuxna har avstannat, de söker sig annanstans. Tur att det åtminstone i Kasnäs har behövts flera anställda.
Laurén tillägger att det finns en rätt stor grupp inflyttade från Estland, men medan männen får jobb i byggbranschen har kvinnorna svårt att få jobb ens på  lägsta nivå inom vården.
– Jag tror vi borde titta på språkkraven. Att kräva kunskap i två främmande språk är hårt för någon som är född i Estland. Om vi inte tar vara på de här familjerna så flyttar också de, säger han.

Antalet nyfödda nästan halverat

 

Att arbetsplatserna är A och O, det får också barnomsorgschef Mary-Anne Fröberg höra då hon talar med inflyttande föräldrar.
– Oftast handlar det om att åtminstona den ena har hittat jobb på ön medan den andra kanske måste pendla. Men vi har låg inflyttning, och låg nativitet. Nu föds det ungefär 45-50 barn per år men då jag började mitt jobb här år 2005 så föddes 75-80 barn per år, säger hon.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*