Finferries gör miljöhistoria med eldriven vajerfärja

Kenneth Blomqvist styr nu färjan endast med en liten styrspak. Foto: Kim Lund

Kenneth Blomqvist startar Högsarfärjan med ett knapptryck och greppar den svarta joysticken som ersätter de två otympliga rattarna i den lilla förarhytten.

Nu behövs inte längre rattarna. Foto: Kim Lund

Ljudlöst glider färjan i väg för att om stund nå andra sidan på det 320 meter långa färjpasset. Han har kört sträckan otaliga gånger, men nu är allt nytt. Dieselmaskinerna är bortkopplade och i stället drivs färjan med landström.

— Körandet är mycket enklare än med dieseldrift. Det är bara att hålla i spaken och styra, säger Blomqvist.

Elkabeln snurrar på en kabelrulle. Foto: Kim Lund

En kabel är kopplad till elnätet på den ena sidan av färjpasset. Kabeln snurrar på en kabelvinda och färjan drivs framåt längs vajrarna med hjälp av elmotorerna.

Borta är dieselmotorernas brummande och därmed också koldioxidutsläppen, säger Finferries vd Mats Rosin.

— De lokala CO2 utsläppen är noll och som helhet minskar utsläppen med 70 till 90 procent eller till och mera.

Mats Rosin. Foto: Kim Lund

Eldriften har också ekonomiska fördelar. Underhållet blir billigare och också driften är förmånligare än med diesel.

— Den stora vinnaren är ändå miljön, säger Rosin.

Produktutvecklingen har pågått i drygt ett år och i fortsättningen ska Finferries standardisera det nya systemet för att på sikt ta i bruk eldriften också på övriga kortare färjpass.

Högsarfärjan. Foto: Kim Lund

I Åboland kan sådana till exempel vara Mossala- Kivimo- och Saverkeitfärjorna i Houtskär medan färjpassen mellan Keistiö och Dalen i Iniö och mellan Svartnäs och Högsåra i Dragsfjärd är för långa för att en elkabel skulle räcka till.

Men av de 32 vajerdrivna färjorna som Finferries kör runtom i landet kan eldriften tas i bruk på ungefär hälften av dem.

Projektchef Mikael Rehnholm vid elskåpet som förser färjan med ström. Foto: Kim Lund

Högsarfärjan ska nu provköras med el och under det första året finns också dieselmotorerna kvar som reserv ifall det skulle bli problem med eltillförseln. På det här sättet vill Finferries trygga trafiken så att färjan alltid kan köra.

Vintertrafiken ska också testas, säger Rosin.

– Vi vet inte säkert hur kabeln klarar sig i is. I vintras höll vi rännan uppe med hjälp av en luftpump och den energi som går åt till att hålla rännan uppe är sannolikt billigare än att köra med diesel i isförhållanden

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*