Esko Aho föreslår ”broavtal” för att säkerställa tillväxten i Egentliga Finland

ÅU-foto

Regionens egna åtgärder måste integreras med nationella åtgärder på ett effektivt sätt för att man ska kunna tillmötesgå företagens behov av extra arbetskraft.

Det anser Esko Aho i sin utredning över den positiva strukturomvandling som sker inom havsklustret och bilindustrin i Egentliga Finland.

– Det viktigaste är ett klart och välgenomtänkt koncept som baserar sig på ett friktionsfritt samarbete mellan olika aktörer samt på lätta individuella val. Det bästa sättet att nå målet är ett modellavtal mellan staten och aktörerna inom Egentliga Finland, ett så kallat ”broavtal”, där ansvaret, arbetsfördelningen och sätten att finansiera behövliga åtgärder fastställs, säger Aho.

Aho anser vidare att broavtalet är ett test för Finlands förändringsförmåga i den ekonomiska tillväxten i landet.

Näringsminister Mika Lintilä (C) bad i april den tidigare statsministern Esko Aho att utreda möjliga lösningar på den positiva strukturomvandlingen i Egentliga Finland.

Ahos rapport publicerades på torsdagen.

Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutsikterna i Egentliga Finland är ovanligt positiva, eftersom orderstockarna för varvsindustrin och den övriga teknologiindustrin vuxit kraftigt.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har uppskattat att till och med 30 000 arbetstillfällen kan uppstå under de närmaste fem åren.

Utredningsman Aho föreslår i rapporten att ansvaret för utarbetandet av ”broavtalet” och för den samordning och uppföljning som genomförandet av avtalet kräver ska för statens del åläggas arbets- och näringsministeriet.

Ministeriet ska rapportera om framstegen i arbetet till finanspolitiska ministerutskottet som i sista hand ska utforma statens gemensamma ståndpunkt.

I Egentliga Finland ska Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund ansvara för samarbetet tillsammans med NTM-centralerna.

De får i uppgift att bilda en samarbetsgrupp som består av privata och offentliga aktörer inom regionen.

Aho anser att avtalet måste utarbetas så snart som möjligt, senast i början av nästa år.

Han föreslår också att avtalet uppdateras två gånger om året.

–Det är viktigt att broavtalet görs upp snabbt, att man når en klar strategi och att åtgärderna som behövs kan genomföras så snabbt som möjligt. Och avtalet ska följas upp två gånger om året för att processen ska bli effektiv, säger Aho.

Här är kritiskt till utredningsman Jari Jokinens utredning från i våras när det gäller uppföljningen av föreslagna åtgärder.

–Idén med samarbete mellan landets tekniska universitet för att få fler diplomingenjörer till regionen är bra. Men förslaget att samarbetet utvärderas först 2021 är på tok för sent med tanke på att det är bråttom. Också samarbetet mellan de tekniska universiteten borde ses över två gånger om året, säger Aho till ÅU.

Han ser ändå positivt på samarbetet kring den tekniska utbildningen.

–Samarbete är den bästa vägen att nå resultat. Men på sikt är jag rädd att det inte räcker till för att skapa den kritiska massa som behövs för den tekniska utbildningen i regionen, säger Aho.

Han vill inte ta ställning till om Åbo universitet borde ges rätten att utbilda diplomingenjörer i maskinteknik.

Däremot anser han att yrkeshögskolorna måste ges en större roll i fråga om den positiva strukturomvandlingen och företagens efterfrågan på arbetskraft.

–Yrkeshögskolorna borde utnyttjas mera än hittills och de måste ges större flexibilitet i ordnandet av utbildning, säger Aho.

Ett problem är hur man ska locka unga att studera naturvetenskap och tekniska ämnen.

–Här borde man marknadsföra den tekniska utbildningen bättre och informera eleverna om vad som krävs i arbetslivet. Det måste göras redan i lågstadiet, säger han.

I rekryteringen av arbetskraft måste regionen utöver satsningarna på mera utbildning också satsa på boendet, förbättra infrastrukturen och trafikförbindelserna.

–Regionen måste höja sin profil och bli attraktiv också för utländsk arbetskraft. Utöver rekryteringen av inhemsk arbetskraft ska man också satsa på internationell rekrytering. Här räcker företagens egna resurser inte till utan rekryteringen måste ske centralt i samarbete med NTM-centralerna och ministeriet, säger Aho.

Fler invandrare behövs också för att tillgodose företagens behov av arbetskraft.

–Mycket resurser har satsats på flyktingpolitiken och processerna kring den. Men vi måste också satsa på utbildning av invandrare och locka hit fler utlänningar som vill komma hit och jobba, säger Aho.

Texten har uppdateras med ytterligare kommentarer av Esko Aho.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*