Enorma skillnader i kommunernas ekonomi – hur skuldsatt är din kommun?

På fredagen publicerade statistikcentralen siffrorna från kommunernas bokslut år 2017. Totalt sett minskade kommunernas social- och hälsovårdskostnader med 0,7 procent jämfört med 2016, men kostnaderna för specialiserad sjukvård ökade. Social- och hälsovårdskostnaderna utgör nästan 60 procent av kommunernas kostnader.

— En stor del av inbesparingarna beror på konkurrenskraftsavtalet som sänkte många av kommunernas utgifter som arbetsgivare. Avtalet har ändå minskat något på kommunernas skatteintäkter, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Enligt Punakallio har också kommunernas egna inbesparingar spelat in.

— Till exempel om en anställd ska gå i pension så funderar nog kommunerna väldigt noggrant ifall det behöver anställas någon ny eller om det går att göra en omorganisering, säger Punakallio.

Kostnaderna för specialiserad sjukvård ökade ändå med 2,1 procent 2017 och enligt Punakallio finns det inte mycket kommunerna kan göra åt de utgifterna.

— Specialsjukhusen ansvarar för vården och kommunerna har inte något annat val än att betala räkningarna.

Trots några goda år för ekonomin har kommunernas skatteintäkter inte ökat. Enligt Punakallio ser framtiden inte heller speciellt ljus ut.

— Enligt vår prognos kommer kommunernas skuldsättning att öka då kostnaderna för specialiserad sjukvård ökar och det finns behov av investeringar. Historiskt sett ökar skulderna ändå inte så värst mycket.

Vårdreformen skulle minska på kommunernas utgifter för specialiserad vård, men Punakallio är inte helt övertygad då det gäller reformen.

— Enligt ministeriernas uträkningar så skulle vårdreformen leda till inbesparingar på lång sikt. Men vi anser att kommunernas utgifter på kort sikt inte har beaktats i tillräckligt hög grad.

Det ekonomiska läget varierar ändå väldigt mycket mellan kommuner.

 

 

 

Av kommunerna i Finland ökade Larsmo sina skulder mest jämfört med antalet invånare. Larsmos lånestock ökade med 1 883 euro per invånare 2016 till 4 430 euro år 2017.

— Förklaringen är att vi hade en rekordstor investeringsbudget 2017. Vi skaffade bland annat nya lokaler för ett bibliotek och en social- och hälsovårdsmottagning. I år kommer våra investeringar att vara mycket mindre, säger kommundirektör Gun Kapténs.

Larsmo sticker ut i sin åldersfördelning. 30 procent av invånarna är under 15 år. Kommunen behöver fler dagvårdsplatser och större skolbyggnader.

— Det kommer att bli svårt att få ner skuldbördan nästa år eftersom vi hela tiden har press på oss att investera. Vi ska bygga nya förskoleutrymmen eftersom vi har brist på dagvårdsutrymmen. Det är basinvesteringar som måste prioriteras. Det går ju bra för Larsmo annars, så jag är inte orolig för ekonomin. Just nu har vi nollräntor, så även om skuldbördan har gått upp så är räntekostnaderna ännu ytterst låga. Men det är klart att räntorna någon gång kommer att stiga. Ett sätt kan vara att höja skattenivån som just nu ligger på 19,5 procent, säger Kapténs

En annan stad som ökade sin lånebörda under 2017 var Jakobstad. Enligt stadsdirektör Kristina Stenman beror det på att staden har investerat i ett förbättrat serviceboende och dessutom har driftskostnader ätit upp budgeten mer än förväntat. Staden har en hög åldersstruktur vilket gör att social- och hälsovårdskostnaderna blir höga. Stenman anser att det inte finns spelrum att höja skattesatsen eftersom den redan är så hög.

Vasa å sin sida har ett stort ackumulerat underskott att betala av.

— Våra driftskostnader steg med 7-8 procent under flera års tid. Nu har vi lyckat få ner driftskostnaderna och kommer därmed att betala av underskottet till slutet av 2019. Under fjolåret lyckades vi vända vår ekonomi så att skuldsättningen inte längre ökar. Men liksom alla andra kommuner så kommer den felaktiga skatteprognosen och konkurrenskraftsavtalet att göra ekonomin ansträngd under 2018, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Konkurrensavtalet har lett till små inbesparingar i kommunerna, men samtidigt som konkurrenskraftavtalet sänker lönerna minskar också kommunernas skatteintäkter. Men eftersom kommunernas utgifter minskar så har staten också minskat sina bidrag till kommunerna, vilket skär ner intäkterna ytterligare.

På Åland blir variationen stor

Skillnaderna mellan de små kommunerna på Åland är stora. Kökar hade landets näst högsta lånestock per person på 8 788 euro per person, efter Reisjärvi med lån på 10 508 euro per person. Kökars kommundirektör Johan Rothberg säger att lånen är en gammal börda som de försöker betala av så gott de kan.

— För ett tag sedan byggde kommunen en hel del bostäder och dessutom renoverade vi en skolbyggnad. 2016 gjordes en stor skatterättelse som ledde till ett stort underskott. Just nu ser ekonomin däremot hygglig ut. Vi försöker amortera våra lån så mycket som vi kan. I år förväntar vi oss ett överskott i bokslutet, säger Rothberg.

— Det har blivit svårare att amortera på grund av att landskapsregeringen år 2017 skar ner på kommununderstödet. Det påverkar alla kommuners resultat. Små kommuner gör nästan bara lagstadgad verksamhet. Den lagstiftande myndigheten ger för lite stöd i förhållande till vad lagen kräver.

Samtidigt har flera åländska kommuner väldigt lite lån och till exempel Jomala har inga skulder alls. Jomalas kommundirektör John Eriksson jämför Jomala med Esbo i huvudstadsregionen. Jomala drar nytta av att ligga intill centralorten Mariehamn, men ändå utanför.

— Flera företag har sina huvudkontor i Jomala. Därifrån får vi en del samfundsskatt. Men den största orsaken till att det går så bra för Jomala är att vi sköter driftskostnaderna otroligt effektivt. Vår hemlighet ligger i att staden inte bygger någonting. Vi planlägger och övervakar, men själva byggandet lägger vi ut på entreprenad. Det har visat sig vara ett fungerande koncept för oss.

Alla kommundirektörer som SPT talade med är missnöjda över stadsandelarna, eller landskapsandelarna som det kallas på Åland.

— Är man duktig så blir man straffad. Det märker vi tydligt här i Jomala. I och med att vår ekonomi växer har landskapsregeringen sänkt våra landskapsandelar betydligt, säger Eriksson.

På Åland finns också kommunen Föglö som hade Finlands största ackumulerade överskott per person på 12 201 euro år 2017.

Niklas Eriksson, kommundirektör på Föglö kommun, är nöjd med 2017, men säger samtidigt att det ackumulerade överskottet inte blir långvarigt.

— Alla kommuner har fått ett preliminärt skattebesked för 2018. Vi kommer att vara tvungna att betala tillbaka en stor del av skatterna. Skatterna minskar från 2017 till 2018 med tio procent. Dessutom har vi ett jätteprojekt på kommande. Vi ska grundrenovera skolan i kommunen mellan 2018 och 2019.

Hangö har Nylands äldsta befolkning

Hangö har bland de högsta skulderna i landet, med en lånestock på 7 270 euro per person. Hangös stadsdirektör Denis Strandell säger att Hangös höga skuldsättning beror på flera olika saker, bland annat utflyttning sedan 80-talet och en hamn som kräver stora investeringar.

— I åratal har Hangös ekonomi varit ganska risig och i bästa fall har vi gjort nollresultat. Men nu är ekonomin i mycket bättre skick och förra året var Hangös bästa resultat någonsin, säger Strandell.

Enligt Strandell har bland annat investeringar i hamnen börjat ge vinst, men nästa år blir svårare igen då flera investeringar väntar som inte går att skjuta upp. Enligt Strandell är sjukvårdskostnader också en stor fråga för Hangö som har Nylands äldsta befolkning.

— Den specialiserade sjukvården ligger inte i kommunens händer så vi kan inte påverka kostnaderna på något sätt.

Strandell säger också att specialistvården i ett enskilt fall kan kosta en halv miljon, vilket är väldigt mycket för en liten kommun och kan leda till oväntade utgifter.

— Om vi inte behöver vårdreformen för någonting annat så behövs den för att dela på sjukvårdskostnaderna, säger Strandell.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*