En utvidgning av Åbolands sjukhus är trots allt möjlig

Åbolands sjukhus. I och med social- och hälsovårdsreformen kan sjukhuset bli en tvåspråkig hälsocentral som också erbjuder specialsjukvård. ÅU-foto

De åbolänningar som befarat att vården vid Åbolands sjukhus monteras ned på grund av social- och hälsovårdsreformen kan andas lite lättare.

Sjukhusets ekonomichef Mona Rönnholm talar om en attitydförändring inom sjukvårdsdistriktet.

När distriktets styrelse tidigare sagt att Åbolands sjukhus inte kan bygga ut på Kaskisgatan är visionen nu att där kunde finnas en social- och hälsovårdscentral som inkluderar specialsjukvård.
Därmed kan det trots allt bli tal om en utvidgning.

– Styrelsen har tidigare sagt nej till att satsa på specialsjukvård. Nu handlar det om att bygga upp en tvåspråkig social- och hälsovårdscentral, säger Rönnholm.

Vid sidan av grundläggande vård kunde centralen erbjuda till exempel rehabiliterande vård men också specialsjukvård som öppenvårdsmottagningar, specialläkarkonsultationer och geriatri.

Rönnholm säger att även om Åbolands sjukhus på grund av reformen förlorar rätten att utföra ingrepp som kräver anestesi (se länk i slutet av artikeln) så kan de här operationerna trots det utföras på Kaskisgatan, men under Åbo universitetscentralsjukhus ansvar.

Åbolands sjukhus fortsätter med polikliniska ingrepp och liknande mindre ingrepp, säger Rönnholm.

Det finns alltså en positiv attityd till att utveckla den tvåspråkiga vården vid Åbolands sjukhus, bedömer Rönnholm.

Arbetet grundar sig på den verksamhetsplan som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt godkänt och som påpekar sjukhusets roll i den vården.

Några konkreta planer finns trots allt inte. Det är till exempel oklart vem som skulle producera vården eftersom det affärsverk som nu äger sjukhuset upphör i och med social- och hälsovårdsreformen.

En möjlig modell är det åboländska vårdbolag som konsulten Marcus Henricson utreder.

Men innan planerna för Åbolands sjukhus konkretiseras och avancerar måste regeringen förklara bland annat hur valfriheten i vården förverkligas och hur grundläggande vård skiljs från specialsjukvård och vem som får rätt att producera vad.

De här lagförslagen kommer under vårvintern. Då torde planerna för Åbolands sjukhus ta ett steg framåt.

En sak är säker: Stiftelsen Eschnerska frilasarettet, som äger granntomterna till sjukhuset, är villiga att bygga ut sjukhuset.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har beslutat att inte behandla Puu ja talos besvär om det rivningslov som tillåter stiftelsen att riva tre byggnader för att bygga ut.

Därmed ändrar HFD inte på Åbo förvaltningsdomstol beslut om att avslå föreningens besvär.

Men innan stiftelsen agerar måste den invänta att ytterligare en juridisk process om utvidgningsplanerna avslutas. Om utfallet av den processen är till stiftelsens fördel kan rivningsarbetet komma igång, säger vd Henrik Karlsson.

Vad som sedan byggs på de lediga tomterna beror i sin tur på hur framtiden för Åbolands sjukhus stakas ut. Stiftelsen har färdiga planer för att bygga ut för sjukhusets verksamhet.

– Nu finns möjlighet hitta verkliga synergieffekter som gynnar många, säger Karlsson.

Han konstaterar att planerna för sjukhuset funnits i tio år och att takten varit långsam. Stiftelsen kan inte avancera snabbare än social- och hälsovårdsreformen.

Ifall de tvåspråkiga planerna för Åbolands sjukhus inte går i lås så måste stiftelsen, vars uppgift det är att stöda tvåspråkig vård i Åbo med omnejd, tänka om.

Om stiftelsen inte kan bygga ut sjukhuset kan det bli aktuellt att bygga till exempel servicehem, säger Karlsson.

LÄS OCKSÅ: Åbolands sjukhus förlorar protesoperationer

Ändrat 6.10 klockan 11.10: Henrik Karlssons titel, uppgifter om vilka tomter Stiftelsen Eschnerska frilasarettet äger, och att den stöder tvåspråkig vård i Åbo med omnejd.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*