ÅU 14.08.2018 07:00

Vi drack mest brunnsvatten under vår vistelse i Korpo på stugan men vi förgyllde också tillvaron med att inhandla kolsyrat vatten på PET-flaska. Här följer en förklaring om vad som sker vid inköp av dryck:
Konsumenten köper själva drycken och erlägger en deponering = pant för själva dryckesemballaget. Äganderätten till dryckesemballaget övergår aldrig till konsumenten utan enbart panträtten och äganderätten till burken/flaskan stannar hela tiden kvar hos Suomen Palautuspakkaus Oy (Palpa) i Finland. Beviset eller kvittot på att du innehar panträtten är burken/flaskan i sig själv.
Tyvärr så verkar inte finska staten, beslutsfattarna och skatteverket förstå sig på pantsystemet eftersom de har pålagt panten mervärdesskatt? Pant är varken en vara eller tjänst och skall däri ha en mervärdesskatt på 0 %, dessutom sker ingen försäljning och inget mervärde påläggs. Vi lyfte vår deponering/pant i Finland men vi hade också kolsyrat vatten med oss i bilen på vår resa hem till Norge. Panten/deponeringen för dessa PET-flaskor kan vi först lyfta nästa gång vi besöker Finland och i praktiken lånar vi pengar till Palpa räntefritt upp till ett år. De burkar/flaskor vi hade med från Norge tog vi såklart med hem och de burkar/flaskor vi inhandlade i Sverige ”pantade” vi i Sverige så långt som möjligt. Onödigt krångligt när det inte finns ett gränsöverskridande pantsystem för dryckesemballage men som lätt kan åtgärdas om viljan finns.
I 9,5 år har Nordiska Rådet (NR) – Nordiska Ministerrådet (NMR) försökt få till ett nordiskt pantsystem men de enskilda ländernas regeringar har konsekvent vägrat att göra något under åren. NR har nu i juni lagt ned projektet tillfälligt i protest mot regeringarnas motvilja. De enbart nationella pantorganisationerna är gräns- och handelshinder i sin nuvarande uppbyggnad och det strider mot att varor o tjänster skall kunna röra sig fritt inom EU. Man kan också fråga sig i vems intressen regeringarna agerar utifrån när upplägget klart bevisar att det strider mot det mesta fri handel skall stå för?
År 2010 genomförde NMR genom Högskolan på Åland en enkätundersökning bland passagerarna till färjorna (Helsingfors, Åbo, Stockholm och Mariehamn) om de ville ha med taxfree burkarna i ett pantsystem eller ej. 82,9 % av de tillfrågade ville att burkarna skulle ingå i ett pantsystem. Ålands statistik- och utredningsbyrå, ÅSUB har verifierat att resultatet är pålitligt. Trots att majoriteten av passagerarna är villiga så tvärnekar rederierna att göra något. Det är intressant att man idag kan hitta drycker vars emballage tillhör det finska, svenska, lettiska och norska pantsystemet i taxfreebutikerna ombord på färjorna? Panten beaktas dock på inget sätt ombord?
Det blir också årligen miljontals euro i outtagen pant i Finland och dessa pengar verkar försvinna till aktieägarna av de multinationella bryggerierna för de finns inte kvar hos Palpa där de borde finnas enligt dem själva. På nordisk nivå är det sammanlagt över 100 miljoner € pant som blir outtagen varenda år och även dessa pengar verkar försvinna upp i det ”blå”.
Det senaste inom bland annat avfallshanteringen kretsar kring cirkulär ekonomi som bygger på cirkulära kretslopp istället för dagens linjära processer. Ifall vi vill på riktigt att detta skall förverkligas så kan vi inte hantera allt returmaterialet som bulk och ej heller tillåta att branscher själva bygger upp gräns- och handelshinder etc. Varför skall färjerederierna som åtnjuter stora statliga bidrag årligen inte behöva ta något ansvar alls för förpackningar som säljs ombord?
Det verkar som om sommarens väder på ett sätt har fått upp ögonen på en del folk att kanske vi borde göra några förändringar för vårt jordklot? Vi har poängterat några sådana saker som borde förändras men frågan blir är att kan, vågar och tillåts någon beslutsfattare framställa förslag till förändring?
Krister A. Martell
Outi Yrjölä

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln