Efter 11 års väntan får han jobba som psykolog – irakier i Åbo risar byråkratin
Irakier vid ÅA. Wail Rehan är snart doktor i psykologi vid Åbo Akademi och sedan juni legitimerad psykolog. Mycket tid gick förlorad i byråkratin och oviljan att hjälpa, säger han. Han efterlyser ett mindre komplicerat system för högutbildade invandrare. Foto: Dan Lolax
Irakiern och Åbobon Wail Rehan, finländsk medborgare sedan 2013, är snart doktor i psykologi vid Åbo Akademi och Finlands enda legitimerade psykolog från Irak, troligen från hela Mellanöstern.
De många asylsökande som kommit från den regionen till Finland de senaste åren gör att Rehans egna erfarenheter och språk- och yrkeskunskaper är välkomna.
Många asylsökande behöver hjälp med att bearbeta de trauman de bär med sig.
Men Rehans väg till att bli en praktiserande psykolog i Finland har varit lång. Han beskriver den som ett slöseri med tid, ibland till och med som ett lidande.
När han kom till Finland vintern 2007, på grund av inbördeskriget i Irak, var han redan utexaminerad psykolog från universitetet i Bagdad.
Den akademiska karriär som han hunnit inleda i hemlandet hoppades han kunna omsätta i praktiken i Finland.
– Men det tog nästan elva år för mig att bevisa att jag duger.
Efter beviljat uppehållstillstånd vände sig Rehan till Utbildningsstyrelsen för att få sin examen verifierad.
Den processen tog ett och ett halvt år och inkluderade bland annat att Utbildningsstyrelsen tog kontakt med universitetet i Bagdad.
När han sedan, med en verifierad examen, vände sig till tillståndsmyndigheten Valvira för att ansöka om yrkesrättighet fick han höra att examen ännu en gång skulle sändas till universitetet.
– Jag sa att Utbildningsstyrelsen redan gjort det men fick till svar att de inte accepterar andras bedömningar.
Utredningen, som gjordes av psykologutbildningarnas paraplyorganisation Psykonet, dröjde ytterligare arton månader.
Slutresultatet av utredningen blev att Rehan måste komplettera sitt kunskapsområde på fem olika punkter innan han kan bli legitimerad psykolog.
Enligt Rehan täckte hans magisterexamen de områden som Valvira efterlyste.
Den irakiska psykologutbildningen är upplagd annorlunda än den finländska, men båda följer samma riktlinjer och den kunskapsmässiga helheten är densamma, säger han.
Det fanns trots allt inga andra alternativ än att komplettera sin utbildning. Men var?
Rehan fick en lista över vad som krävdes, men ingen information om vilket universitet som kunde erbjuda honom de nödvändiga kurserna.
Han vände sig till flera finländska universitet. De sa nej, ibland med hänvisning till tidsbrist, ibland sade de sig inte ha resurser nog, ibland uteblev motiveringen.
Helsingfors universitet sände honom en lista på litteratur för inträdesförhöret till ämnet psykologi.
– De förväntade sig att jag skulle ta en dubbelexamen!
Slutligen 2011 vände han sig till ÅA och ämnet psykologi. Rehan tackar professor Pekka Santtila och den övriga personalen för den flexibilitet de visade.
Vill se bättring. Professor Patrick Jern säger att högutbildade invandrare borde komma snabbare ut i arbetslivet. Foto: Dan Lolax
Patrick Jern, professor i psykologi, säger att de skräddarsydda lösningar som ämnet ordnade för Rehan var utmanande men inte oöverkomliga.
– Han klarade nivåtestet som krävdes för att ta de kompletterande kurserna, skrev in sig som doktorand och vi kunde använda engelskspråkig litteratur när det var nödvändigt.
Jern säger att den här typen av flexibilitet är möjlig så länge den inte kräver att ämnet måste tänja sig mer än vad resurserna tillåter.
Han litar på att Psykonet utredde Rehans examen från universitetet i Bagdad korrekt men förstår frustrationen över den långa väntetiden.
– Överlag är det beklämmande att vårt samhälle har sådan dålig beredskap att få invandrare ut i arbetslivet. I Sverige för man en diskussion om hur till exempel invandrade läkare ska komma ut i arbetslivet på snabbspår.
Enligt Jern är det en självklarhet att en arabisktalande psykolog är en tillgång för det finländska samhället.
Ämnet psykologi har haft nytta av Rehans erfarenheter och språkkunskaper när ämnet engagerat sig samhälleligt och akademiskt i asylfrågan. Det sistnämnda har bland annat utmynnat i en kartläggning av trauman som många asylsökande upplevt.
Det är uttryckligen i den frågan som Rehan upplever att han har mest att ge det finländska samhället.
I juni godkände Valvira Rehans ansökan om yrkesrättigheter. Han har sökt jobb i Åbo, och överväger också att bli egenföretagare, och vill främst hjälpa de traumatiserade asylsökande som finns i Finland.
Att inte göra det, säger han, skapar stora problem längre fram.
– Det här är personer som sett familjemedlemmar mördas, som förlorat allt. De som är i behov av psykologisk hjälp riskerar att passiveras eller i värsta fall bli våldsamma.
Rehan hoppas också att de finländska myndigheterna ser över det system som ska få högutbildade ut i arbetslivet.
I hans fall gick för mycket tid åt att vänta och åt att diskutera med universitet som var ovilliga att hjälpa honom.
Akava engagerar sig
Undervisnings- och kulturministeriet utlyste under inledningen av året 7 miljoner euro i projektstöd, öronmärkt för integrationen av asylsökande och invandrare.
Stöden kunde sökas av bland annat högskolor, utbildare och kommuner. Förra veckan beviljades drygt 5,5 miljoner euro till en rad aktörer, bland annat Åbo yrkeshögskola som fick 250 000 euro för en företagarutbildning för invandrare.
Också de högutbildades centralorganisation Akava har engagerat sig.
Tar initiativ. Kristiina Kokko, utvecklingschef på Akava, försöker underlätta invandrares väg ut i arbetslivet. Foto: Liisa Takala
Medlemmar i Akavas medlemsförbund har möjlighet att agera mentorer för högutbildade asylsökande och invandrare, säger Kristiina Kokko, utvecklingschef på Akava.
I praktiken går det till så, att fackförbundens medlemmar kommer i kontakt med personer i behov av stöd via arbets- och näringsbyråerna.
– På så sätt kan till exempel en invandrad lärare få hjälp av ortens OAJ-medlemmar. Det kan handla om att hitta vägar in i arbetslivet, berätta om vilka kunskaper som behövs. Vår styrka ligger i vårt breda nätverk. Verksamheten har kommit igång rätt bra men vi tar gärna emot fler frivilliga.
Ansträngningen motiveras av att fler asylsökande än tidigare har kommit till Finland de senaste två åren.
Hur väl volontärerna lyckas hjälpa invandrare in i arbetslivet blir en måttstock för projektet, men Kokko understryker att Akavas insats inte kan ersätta de statliga integrationsprogrammen.
- 16 procent
av de asylsökande som kom till Finland 2014 och 2015 uppgav att de genomfört en högskoleexamen – 11 procent sa att de studerat på högskola.
År 2014 kom ungefär 3 600 asylsökande till Finland, 2015 var de 32 000 och 2016 5 700.
Hittills i år har 3 100 asylsökande kommit till Finland.
Antalet icke-finländska medborgare ökade stadigt under åren 2010–2015.
År 2015 handlade det om åtminstone 28 000 personer.Källa: Undervisningsministeriet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.