Donation råder bot på ugglornas bostadsbrist

Välkomna boställen. De sexton fågelholkar som Harri Tuomi (t.h.) och Lofsdal gård donerade till Pargas Naturskyddsförenings ordförande Jussi Laaksonlaita ska hjälpa till att råda bot på ugglornas bostadsbrist i Pargas.

I ett samarbete mellan Lofsdal gård, fågelholksföretagaren Harri Tuomi och Pargas naturskyddsförening donerades sexton fågelholkar – främst för ugglor i olika storlekar – till naturskyddsföreningen som fritt får placera ut dem på Lofsdal gårds ägor.

Det är i princip frågan om en hyresuppgörelse mellan markägaren Lofsdal gård och Tuomi, som genom sitt företag Toinen luonto tillverkar och säljer fågel- och andra holkar. Han har haft en försäljningspunkt vid Sattmark kaffestuga under sommaren och säljer dessutom holkar via en nätaffär.

– Vi tycker att det här är en oerhört fin gest av både Tuomi och gården, eftersom det inte finns tillräckligt med naturliga ställen för bon åt våra vanligaste ugglor i Pargas. Behovet av lämpliga nästen är stort här i trakten, intygar Pargas naturskyddsförenings ordförande Jussi Laaksonlaita.

Holkarna som nu donerats är av de större modellerna för kattuggla, pärluggla (där även kajan och skogsduvan kan häcka), sparvuggla samt stare.

Lofsdal gård äger stora delar av marken på norra delen av Stortervolandet och det kan också bli aktuellt med att placera ut några av holkarna på Lenholmen.

– Vi kommer att placera ut de här donerade holkarna på talko i något skede under de närmaste veckorna. Många ugglor skaffar sina revir redan under hösten och vissa använder holkarna faktiskt också för övernattning under vintern, berättar Laaksonlaita.

Pargas naturskyddsförening

  • Har omkring 200 medlemmar
  • Ordnar utfärder, föreläsningar och olika evenemang regelbundet
  • Jussi Laaksonlaita har fungerat som ordförande i drygt tre år

Ugglestammarnas storlek varierar från år till år och beror främst på antalet sorkar och möss som utgör deras huvudsakliga föda. Berguven tar större vilt som t.ex. harar medan sparvugglan – som namnet antyder – i huvudsak livnär sig på sparvar och andra mindre fåglar. Kattugglan är en för Pargastrakten rätt så typisk art och den kan till och med häcka i gårdsmiljö.

– Pärlugglan har blivit mer sällsynt i våra trakter, men det beror främst på att det inte finns tillräckligt med lämpliga nästen. Slaguggla hittar vi knappt alls hos oss, eftersom den behöver så pass mycket större revir att våra förhållandevis små skogsområden inte räcker till för dens behov, säger Laaksonlaita.

Tuomi byggde sina första holkar för fem-sex år sedan och har arbetat med att bygga och sälja fågel- och andra holkar i ungefär två års tid.

– Jag är inte själv någon desto större fågelentusiast, men har sysslat med trä i hela mitt liv. I något skede började jag bygga holkar åt vänner och bekanta och de övertalade mig att börja sälja av dem – och på den vägen är jag, skrattar Tuomi som erkänner att kampanjen i fjol där man hade som målsättning att få ut en miljon fågelholkar varit en verklig guldgruva för honom.

Pargas har visat sig vara en av de mest populära registreringsorterna för hans fågelholkar.

– Jag vill passa på att påminna att det inte är tillåtet att sätta upp fågelholkar utan markägarens tillstånd påpekar Laaksonlaita.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*