”Det finns ett stort behov av förändring”

Salla Tuori. Foto: Pia Heikkilä

Kampanjen som pågått den senaste veckan är unik.

Ur finlandssvenskt perspektiv är det verkligen intressant, det är en viktig stund, säger Salla Tuori som är biträdande professor i genusvetenskap vid Åbo Akademi.

– Det som den här gruppen har satt i rörelse visar att det helt tydligt finns ett behov att föra en diskussion och få en förändring till stånd.

Kvinnornas berättelser visar hur otroligt stort mörkertalet är.

– De synliggör både det grova sexuella våldet och de normaliserade dagliga kränkningarna som alla vet att existerar, men som få ingriper i. De visar hela spektret.

Många av kvinnorna har aldrig tidigare talat om de trakasserier och utnyttjande de utsatts för.

Det gemensamma för varje text är skammen.

– Den som har blivit trakasserad känner sig skyldig och känner en enorm skam.

Kvinnorna har fått mod av varandra att dela sina berättelser och inse att skammen inte ska sitta hos offret, utan hos förövaren.

– Det enorma antal berättelser som väller in kan ha en otrolig påverkan både kulturellt och socialt, säger Tuori.

Jämfört med andra länder har följderna av #metoo-kampanjen hittills inte varit konkreta i Finland.

Politikernas ställningstaganden har lyst med sin frånvaro.

– Vi tänker att vi lever i ett jämställt samhälle, men samtidigt är det svårt att tala om kön och sexualitet. Det finns få redskap för en analytisk diskussion och utnyttjande av forskningsresultat.

I människorättsgranskningar framgår att Finlands situation är under all kritik. Skyddshemmens platser räcker inte till och ytterst få av dem har hemlig adress.

Kampanjen borde leda till konkret ökade resurser, säger Tuori.

– Dels är det en resursfråga, dels handlar det om brist på kunskap.

Inom ämnet genusvetenskap ordnades länge en kurs i könad och sexuellt våld, säger hon.

– Vi ska diskutera med Öppna universitetet om att ordna en sådan igen som till exempel kan erbjudas till lärare.

Ur ett historiskt perspektiv saknar den här kampanjen motstycke.

Då kvinnor tidigare visat solidaritet har aktivismen skett i vissa rörelser och under en betydligt längre tid. Ofta på feministiskt initiativ.

– Det här är en mycket snabb kampanj där kvinnor som inte nödvändigtvis annars har så mycket gemensamt har förenats.

Här kommer folk med sina privata erfarenheter.

– Det ligger mycket mer på spel då man delar sin egen berättelse.

Salla Tuori säger att det spelar en stor roll att kampanjen är finlandssvensk.

Cirklarna är så små och det ligger en risk i att dela med sig av sina erfarenheter då alla känner alla.

– Det uppstår säkert röster som kommer att förminska och förlöjliga. Därför krävs det att folk nu faktiskt tar ställning och visar solidaritet.

Finlandssvenskarna vill ofta definiera sig själva som liberala, säger Tuori. Och det kan tänkas vara en möjlig resurs.

– Om vi vill vara en grupp människor som ska karakteriseras av respekt och vara måna om allas rättigheter, kan den finlandssvenska aspekten vara en resurs och inte ett problem.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*