De här symptomen kan en traumatisk händelse orsaka

Professor i psykologi. Pekka Santtila säger att psykets evolutionära egenskaper kan bli ett problem om symptomen efter en traumatisk händelse dröjer sig kvar. Foto: Dan Lolax

Åbo stad och Åbo universitetscentralsjukhus upprättade krisjourer efter knivattacken på Salutorget på fredag eftermiddag.

Vad händer med en människas psyke om hon bevittnar sådana attacker? Vi bad Pekka Santtila, professor i psykologi vid Åbo Akademi, att förklara.

Om ett ögonvittne upplever situationen som livshotande så kallas det för en traumatisk händelse. Det resulterar i tre olika symptom, säger Santtila.

– Dels kan det ge upphov till intrusiva tankar, alltså sådana som tränger sig på fast man inte vill det. Dels kan det ge upphov till så kallad hypervigilans som innebär att man reagerar starkt på sådant som påminner en om den traumatiska händelsen. Det kan handla om platser eller om personer som liknar gärningsmannen. Det här är en evolutionär förmåga hos psyket. På så sätt kan vi undvika liknande faror i framtiden. Problem uppstår om hyperviligansen dröjer kvar hos en människa.

Det tredje symptomet handlar om undvikande, säger Santtila. Personen börjar helt enkelt undvika sammanhang som påminner om den traumatiska händelsen.

I sig är samtliga dessa symptom inte dåliga, säger Santtila. Vi har utvecklat dem för att de är nyttiga för oss.

Problemet är, att en attack av det slag som inträffade på Salutorget är på det hela taget väldigt sällsynt. Därför motsvarar dessa försvarsmekanismer inte den verkliga omgivningen.

Att upprätta en krisjour är bra, säger Santtila.

– Men lika bra kan det vara att prata med någon anhörig. Om det är så att symptomen dröjer kvar länge ska man uppsöka professionell hjälp.

Santtila säger också att den övriga allmänheten ska tänka på hur mycket den konsumerar nyheter om terrorattacker och våldsdåd. Det är bra att få fakta, men…

– Det finns risk för en överkonsumtion som leder till att personen inte mår bra.

Santtilas poäng är att en överkonsumtion av dylika nyheter skapar en skev bild av verkligheten.

Det finns risk för en överkonsumtion som leder till att personen inte mår bra.

Till Santtilas specialområde hör också tillförlitligheten hos vittnesmål. Å ena sidan säger att det faktum att polisen förhörde folk snabbt efter händelsen gör att vittnen inte kan bli påverkade av omgivningen eller påverka andra vittnen.

Å andra sidan är alla vittnen olika. De fäster sin uppmärksamhet vid olika saker. Det här kan förklara varför många trodde att det handlade om flera förövare i fredags, när det troligen var folk som jagade gärningsmannen.

– Det finns också något som kallas för vapenfokus. I det här fallet använde mannen en stor kniv. Då är det naturligt att folk är koncentrerade på den och inte på annat.

Eftersom det verkar handla om en ensam gärningsman som utförde ett dåd på en plats där det finns många övervakningskameror är vittnesmålen inte centrala för polisen, bedömer Santtila.

Hade gärningsmannen kommit undan hade situationen varit en annan. Nu kan polisen i lugn och ro gå igenom vittnesmålen, men också förlita sig på övervakningskamerornas material.

– Skulle det vara så att gärningsmannen nekar till brotten kommer vittnesmålen i ett annat ljus.

HÄR SAMLAR VI ALLT OM KNIVATTACKEN I ÅBO

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*