ÅU 17.08.2017 00:00

Vackra, tycker många om jättebalsaminen, som förr kallades ”fattigmans orkidé”. Men nu har det blivit för mycket av den så den måste utrotas.

Den 2 augusti kompletterades EU:s förordning om invasiva arter. Tolv nya arter kom med på listan. Mest kända av dem är kanske  jättebalsamin och mårdhund.

– Jättebalsamin får inte mera odlas. Om man har jättebalsamin i sin trädgård så ska man utrota den noggrant och se till att den inte sprids till exempel med kompostavfall, säger Johanna Niemivuo-Lahti, rådgivande tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.

Enligt lagen är man inte automatiskt skyldig att utrota all förekomst av skadliga invasiva växtarter som oavsiktligt spridit sig från naturen till ens mark. Niemivuo-Lahti betonar dock att det är viktigt att begränsa spridningen av jättebalsaminen som exempelvis i städernas parker synligt ökar år för år.

Välkänd är också mårdhunden som det enligt beräkningar finns 300.000-900.000 av i Finland. De förökar sig snabbt och flera kommer hela tiden över ryska gränsen.

– En sak som har skötts bra av Finland är bekämpandet av rabies hos mårdhund och andra vilda djur. Vi sätter ut beten med vaccin längs gränsen, på så vis blir mårdhundarna vaccinerade och kommer inte åt att sprida rabies till exempelvis rävar och hundar, säger Niemivuo-Lahti.

Finland är än så länge ett rabiesfritt land. Men mårdhundsfritt lär Finland aldrig bli och det är inte heller meningen att helt utrota alla de arter som finns med på listan. För att bekämpa mårdhunden och begränsa dess spridning ska det nu göras en nationell kontrollplan med primära åtgärder främst för sådana områden som har stor betydelse för biologisk mångfald, så som våtmarker med rikt fågelliv.

– Beträffande mårdhunden har vi en övergångstid på 18 månader, fram till den 2 februari 2019, så att våra nästan 80 mårdhundsfarmer ska hinna anhålla om undantagslov för att få fortsätta farmningen. Men kraven på stängsel, och andra arrangemang för att hindra djuren att rymma, blir strängare, säger Niemivuo-Lahti.

Lupinen, finns den med på listan? Och spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln?

– Lupinen har vi diskuterat så den kanske tas med på vår nationella lista. Då skulle det bli förbjudet att sälja frön och att avsiktligt odla lupin. Spanska skogssnigeln har vi också diskuterat liksom till exempel vresrosen och japansk tatar, men beslut om att komplettera den nationella listan fattas först senare i år.

Hur är det med skarven, anses den som en främmande invasiv art?

– Nej, den anses inte som en främmande art överhuvudtaget, säger Niemivuo-Lahti.

Arkiv

Ullhandskrabba.

EU-förordningen om främmande invasiva arter har inte ändrats men EU-listan har kompletterats med 12  arter: Nilgås, alternanthera philoxeroides, sidenört, smal vattenpest, röd jättegunnera, jätteloka, jättebalsamin, microstegium vimineum, kamslinga, mårdhund, bisam och fjäderborstgräs.

De 37 arter som fanns på EU:s gamla lista från 2016 är: Saltbaccharis, bredloka, jätteloka, flikpartenium, kudzuböna, gisselspilört, kabomba, vattenhyacint, flytspikblad, afrikansk vattenpest, storblommig ludwigia, krypludwigia, gul skunkkalla, storslinga, huskråka, amerikansk kopparand, helig ibis, Amursömnfisk, bandslätting, Pallasekorre, javanesisk mungo, vanlig näsbjörn, nutria, kinesisk (röd) muntjak, tvättbjörn, östlig rävekorre, gråekorre, sibirisk jordekorre, oxgroda, rödörad vattensköldpadda, sammetsgeting, kinesisk ullhandskrabba, taggkindskräfta, gulvårtskräfta, signalkräfta, röd sumpkräfta och marmorkräfta.

Dessa arter har definierats som invasiva främmande arter i hela EU. Därför är det förbjudet att importera, odla eller föda upp, sälja, hålla på annat sätt eller släppa ut dessa arter i miljön. Ägare får behålla sällskapsdjur som ingår i EU:s förteckning eller den nationella förteckningen ända tills djuret dör av naturliga skäl. Ett villkor är att djuret har hållits som sällskapsdjur redan innan arten togs in i förteckningen.

Med invasiva främmande arter avses växter, djur eller andra organismer som människan oavsiktligt eller avsiktligt har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. Invasiva främmande arter är sådana arter som har konstaterats utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden.

I Finland odlas fjäderborstgräs som eterneller och snittblommor, smal vattenpest säljs högst antagligen som akvarieväxt, röd jättegunnera och sidenört odlas eventuellt som prydnadsväxter.

Arter som myndigheterna i Finland vill ha rapporter om och hålla ett öga på är till exempel jättedaggkåpa. Hos oss har långt över hundra främmande invasiva arter identifierats. De orsakar stor skada. Till exempel slog kräftpesten, som kom med den amerikanska signalkräftan, nästan helt ut det inhemska beståndet av flodkräfta.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln