”Bra ta time out i vårdfrågan”

Anneli Pahta.
Kommundirektör Anneli Pahta vet inte hur ryktena om någon sorts personligt intresse för Attendo och Esperi har startat. Men om jag skulle ha något personligt intresse i de här vårdbolagen skulle jag väl inte vara så dum att jag skulle be dem komma just till Kimitoön, säger hon.

Kimitoö-fullmäktiges beslut i går att lägga omsorgens fastighetsplan på is var ett utmärkt beslut, säger kommundirektör Anneli Pahta.

Hennes förslag till beslut var visserligen att fastighetsplanen skulle upphävas men måndagens beslut innebär just nu samma sak som hon eftersträvade, nämligen att kommunen inte hösten 2017 mekaniskt ska följa beslut som skrevs ner 2014.

– Mycket har hänt sedan dess, så det är bra med time out. Särskilt nöjd är jag med att fullmäktige var enigt. Grupperna kan samarbeta med varandra på ett helt annat sätt än tidigare, noterar hon.

Under debatten vid fullmäktigemötet – en debatt som var väldigt kort, innan beslutet sedan fattades – frågade Centerns gruppordförande Kalevi Kallonen hur det kan komma sig att ön har fått två privata anbud på äldrevården innan man ens har beslutat att man ska diskutera med några privata aktörer.

Här riktade Kallonen en kritisk udd mot Pahta men hon svarar som tidigare många gånger – allt vad hon har gjort så har skett i samförstånd med kommunens ledande politiker, både diskussioner och diskussionsöppningar.

– Jag vet att det ryktas att min man skulle ha något med vårdjättarna Esperi och Attendo att göra. Men han har nästan hela sitt liv jobbat inom skogs- och pappersindustrin, nu inom träproduktindustrin, inte alls i vårdbranschen. Vi har inte ens bekanta som skulle vara aktiva inom de här vårdbolagen. Min man är vd för Koskisen oy, ett såg- och träproduktföretag med cirka 1 000 anställda. Så jag förstår inte hur ryktet har uppkommit.

Pahta menar att det är bara att se sig omkring i Finland – vårdjättarna dyker upp överallt. Att de har gjort det på Kimitoön är inget märkligt alls.

– Sedan har jag förstått att många tror att jag känner Esperis och Attendos folk sedan tidigare bara för att jag har haft en öppen diskussion i positiv anda med dem. Det är nu bara mitt sätt, att diskutera öppet och så positivt som möjligt. Men nu tycker jag faktiskt att det börjar räcka till med alla osanna rykten. Jag bemöter dem inte på sociala medier men om någon ställer en rak fråga så svarar jag gärna, säger hon.

Ett annat påstående är att Kimitoön nu skulle vara väldigt nära att stämplas som kriskommun, vad säger du om det?

– Klart att det blir tuffare för varje år, men inte är vi kriskommun ännu. Flera kriterier ska uppfyllas innan man blir det. Men visst har vi lån, och det var på några förtroendevaldas initiativ som jag vid måndagens fullmäktigemöte gick genom siffrorna så också de nyvalda – det vill säga ungefär halva fullmäktige – säkert skulle veta var vi står, säger Pahta.

Siffrorna hon presenterade är i korthet följande:

Kommunen har tillsammans med affärsverket Kimitoöns Vatten (som inte är en skild juridisk person) 21 miljoner euro i lån. Räknat per invånare blir det 3 092 euro eller lite mera än landets medeltal som den 31 december 2016 var 2 933 euro. Kimitoöns Vattens kunder ska stå för de utgifter som vatten och avlopp har orsakat men juridiskt är det ändå sist och slutligen kommunens ansvar.

På koncernnivå har kommunen tillsammans med alla sina dotterbolag (värme-, bostads- med flera aktiebolag) nästan 34 miljoner euro i lån, eller 4 946 euro per invånare. Ska man jämföra det med landets medeltal i lika stora kommuner så finns ingen siffra från slutet av 2016 men nog från 2015. Då var det 4 328 euro. Förmodligen är siffran något högre då 2016 års medeltal räknas ut.

Till ekvationen hör också att Kimitoön redan i år har lyft tre miljoner i lån och lika mycket till kan komma att beövas för hälsocentral-tillbygget i Kimito.

– Just nu vet vi inte, mycket beror på vad samfundsskatten ger oss, det klarnar snart. Vi kan lyfta allt mellan noll euro och 4,5 miljoner euro i nya lån. Med noll euro klarar vi nog inte av att betala det sista för hvc-bygget. Det enda jag kan säga just nu är att kommunen brukar kunna amortera 2,5 miljoner euro per år så det blir hursomhelst mera nya lån är gamla bortbetalda lån i år, säger Pahta.

Den 10 oktober ska fullmäktige ha en ny aftonskola gällande vårdfrågorna. Då ska två konsulter presentera sina analyser, och den 30 oktober håller fullmäktige ett nytt möte. Före det kan man just inte vänta sig några nya beslut.

Omsorgens fastighetsplan listar de åtgärder som behövs för att kommunens egna vårdfastigheter ska hållas i skick. Almahemmets renovering är den mest akuta punkten.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*