Bland torn och tinnar

Med torn eller utan? Debatten om Kakolabacken ska ha ett tornhus eller inte ska stadens politiska beslutsfattare ta ställning till i vår. Experterna säger nej, medan de stora partierna tilltalas av tanken på ett högt torn här. ÅU-foto

Åbos framtida silhuett kommer att vara föremål för många diskussioner den här våren.

Räcker det med de nuvarande tornen och tinnarna, eller behöver staden en ny hög attraktion – eller kanske flera – och var ska dessa tornhus i så fall placeras?

Turun Sanomat presenterar i söndagens tidning (8.1.2017) fyra inlägg i debatten om Kakola, som kan få ett torn som till och med är femtio meter högt.

Harri Andersson, professor emeritus i stadsgeografi, forskaren Kaarin Kurri vid Åbo museicentral, och Pekka Helin, arkitekten från Helsingfors, som fick delad andra plats i den internationella arkitekttävlingen om Kakolabackens utveckling för närmare tolv år sedan, säger alla ett klart och tydligt nej till ett högt torn på Kakola.

Kurri motiverar sitt nej med att fängelsesilhuetten på Kakolabacken inte får överskridas.

– Utgångspunkten för nya planer måste vara ett områdes särprägel, anser hon.

Arkitekten Helin säger att det inte ens skulle ha fallit honom in att föreslå något högt för Kakola. Han är mycket skeptisk till ett torn där. Han lyfter också fram att byggande på höjden är oerhört dyrt och tekniskt utmanande.

Experten på stadsgeografi motsätter sig ett utsiktstorn på Kakola med hänvisning till stadsbilden.

Redan tidigare har också instanser som Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands NTM-central samt Museicentralen motsatt sig planerna på en hög tornbyggnad vid det gamla fängelseområdet.

I sina utlåtanden (ÅU 20.5.2016) påpekar de att ett torn inte skulle passa in här i fängelsehelheten. De anser också att ett tornhus skulle strida mot den nationellt värdefulla kulturmiljön som Kakola utgör.

Samtidigt säger de att tornhus kunde passa in i områden som Skansen, en stadsdel under uppbyggnad, eller i Österås, där områdets gamla industrikaraktär ska omformas till något nytt och attraktivt.

Kuppis, där utvecklingen börjar komma i gång, är ett annat område som de här tre föreslår som placering om det ska byggas höga tornhus i Åbo.

Också Christina Hovi, sektordirektör för Åbo stads miljösektor, befarar att enstaka tornhus blir som lösa tänder här och där (ÅU 22.9.2016).

Hon lyfter också fram Kuppis och Österås som bättre alternativ för ett tornhus än Kakolabacken.

En som i TS (8.1.2017) ger sitt fulla stöd till ett tornhus på Kakolabacken är Pentti-Oskari Kangas, som bland annat står bakom turistföretaget Herrankukkaro i Nådendal. Han anser att ett torn skulle bli en attraktion, som det enligt honom behövs fler av i Åbo.

Han anser att stadens självkänsla skulle kräva ett torn på Kakolabacken.

Redan i juni i fjol tog några av Samlingspartiets ledande politiker i Åbo ställning för ett högt torn på Kakola (ÅU 3.6.2016).

Samlingspartiet är som bekant det största partiet i stadsfullmäktige.

Lauri Kattelus, ordförande för partiets fullmäktigegrupp, och Niko Aaltonen, ordförande för stadsplanerings- och miljönämnden, skrev då i ett gemensamt utspel att Samlingspartiets fullmäktigegrupp ser Kakola som ett på alla sätt intressant och utmanande projekt.

De betonar att Åbo borde våga vara modigare och mer innovativt i sin stadsplanering.

– Hur skulle det vara att i framtiden efter en lunch vid åstranden ta gäster över ån med Förin och efter det åka bergbanan upp till Kakolabacken, där man skulle fortsätta upp i ett arkitektoniskt snyggt utkikstorn där man kan beundra utsikten?

Också stadens näststörsta parti, SDP, ställer sig bakom planerna på ett högt tornhus på Kakola.

Jorma Hellstén, vice ordförande i stadsplanerings- och miljönämnden, SDP, gillar det så kallade Seglet, där tornet på Kakola skulle få formen av ett stort segel (TS 29.9.2016).

När stadsplanerings- och miljönämnden i fjol i juni tog ställning till planen för delaktighet och bedömning för Kakola, som är det första steget i en planläggningsprocess, röstade De gröna, VF och Sannfinländarna mot att arbetet med planen går vidare. De hade velat att planläggningsprocessen – inklusive tornhus – skulle ha avbrutits där och då. Men rösterna föll 8–5 och tre alternativ för tornhus i olika höjd ska utarbetas.

I december i fjol togs en omarbetad plan för delaktighet och bedömning med de tre alternativen till nämnden, som antecknade den för kännedom. Den här gången ville De gröna och Vänsterförbundet förkasta planen. De förlorade, då rösterna föll 9–4.

I det nuvarande fullmäktige räcker De grönas, VF:s och Sannfinländarnas röster inte långt för att fälla någonting som har Samlingspartiets och SDP:s stöd.

En central fråga är i vilka sammanhang man ska lyssna på experter och när man inte ska göra det som beslutsfattare.

Nästan lika intressant är vilka motiveringar och argument man använder om man inte lyssnar på experterna, hur man i så fall förklarar sitt agerande, med andra ord.

En tilläggskrydda till diskussionen om Åbos tornhus ger det kommande kommunalvalet, som ordnas redan i april.

Det slutliga beslutet om stadens tornhus hinner knappast fattas före det.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*