Biologin vid ÅA firar 60 år

Professorerna John Eriksson, Erik Bonsdorff och Cecilia Sahlgren. Foto: Emma Strömberg.

Den akademiska miljön har ändrats mycket under de 60 år biologi har varit ett examensämne vid Åbo Akademi.
– På 60-talet var det inte tal om att söka pengar utifrån för att bedriva forskning. Men idag kan vi inte göra någonting om vi inte får extern finansiering, säger Erik Bonsdorff som är professor i marinbiologi.

På den punkten har biologin lyckats väl. Den årliga externa finansieringen är i miljonklass och är exceptionell bland naturvetenskaperna.
Professorn i cellbiologi, John Eriksson, påpekar att man kan säga att många professorer och forskare drar in sin egen lön i och med att de hämtar pengar till ämnet genom extern finansiering för sin forskning.

På det sättet är biologi ett av de mest ”självförsörjande” ämnena i vid Åbo Akademi. Antalet studerande har alltid varit stort, men forskningen har ökat mycket sedan starten.
Åbo Akademi har fyra spetsforskningsområden, i enlighet med regeringens krav på att universiteten ska profilera sig, och biologin deltar i tre av dem.
– När ämnet grundades var det uttryckligen ett uppstickarämne. Då var bland annat kemi och matematik de starka naturvetenskaperna, men sedan växte biologin ikapp, säger Bonsdorff.

Vi träffas i Bio City vid Kuppis tågstation morgonen efter att biologin haft en stor jubileumsfest för studerande, personal och alumner vid ämnet. Biologin flyttade till Bio City år 1991. Här har de tillgång till labbutrymmen med utrustning som håller den senaste teknologiska standarden. Labben upprätthålls som ett samarbete med Åbo Universitet. På det här sättet får ämnet tillgång till den extremt dyra utrustningen som enskilda forskningsgrupper aldrig skulle ha råd att köpa.

– Ämnet har gått från att ha börjat med i princip hemmagjorda maskiner till apparater som kostar upp till en miljon euro, säger Bonsdorff.

Ämnet biologi har också blivit mycket mer internationellt under åren. Över hälften av forskarna är utländska och kommer från hela världen. Allt fler studerande gör också en del av sina studier utomlands.

Men ämnet och gemenskapen är utpräglat finlandssvensk, betonar Bonsdorff, Eriksson och professorn i cellbiologi Cecilia Sahlgren.
– Alla utländska forskare tar kurser i svenska, berättar Bonsdorff.

De kan räkna upp många skäl till varför det är viktigt med en svensk biologisk institution i Åbo. Många läkarstuderande från Åbo Universitet har varit intresserade av kurser på cellbiologin för att komma i kontakt med svenskan.

– Det öppnar upp för mycket fler möjligheter att kunna den biokemiska terminologin på svensk, betonar Sahlgren.

Då kan man söka jobb i hela norden. Bland annat läkemedelsföretag i Stockholm rekryterar just nu många nya anställda.

Överlag ser arbetsutsikterna ljusa ut för dem som får examen från biologin vid ÅA. Statistiken visar att några år efter examen har 85 procent fast arbete. 75 procent uppger att de har ett arbete som är relevant för det vetenskapliga område de studerat. Bara 3,5 procent är arbetslösa.

Undervisningen har nyligen gått igenom ganska stora förändringar. Målsättningen är att sätta större fokus på självständigt tänkande och problemlösning istället för att mata studerande med fakta.

– Om jag skulle önska något av dagens studerande skulle det vara lite mer intellektuellt motstånd från deras håll, säger Bonsdorff och får medhåll av de andra.

Bonsdorff tänker att studeranden speglar samhället överlag:
– Det vi får är de lätta frågorna, som vilken kurs de ska gå, istället för att utmanas av studenterna och få önskemål om innehållet i undervisningen, tillägger han.
För att det nu 60-åriga ämnet ska fortsätta att utvecklas hoppas Bonsdorff, Sahlgren och Eriksson på utmaningar och nya idéer av den yngre generationen.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*